Faktasida om obesitasoperationer

Dina nya matvanor

En stor omställning för de flesta personer som har gått igenom en obesitasoperation är maten. För att först gå ner i vikt och sedan behålla vikten behöver du nya vanor, både när det gäller vad du äter och hur du äter. Du behöver äta lite men ofta, äta sakta och undvika allt för fet mat. Du behöver också ta näringstillskott under resten av ditt liv.

Efter operationen tas maten upp på ett nytt sätt. Den kommer snabbare till tarmen, vilket påverkar hur maten bryts ned. För att må bra behöver du äta lite men ofta, du behöver äta sakta för att undvika dumping (läs mer i avsnittet om komplikationer) och du behöver mat med rätt sammansättning. Du bör till exempel vara försiktig med fet mat då den är svårare att bryta ner. Några få procent blir även laktostoleranta. 

"Jag fick svårt att få ner maten och kräktes ofta upp den igen" Roger, 39 år
"Funkar jättebra för mig, bara jag äter lite och ofta" Mia 52 år

Vissa upplever komplikationer så som att de kräks upp det de äter eller att de inte kan få ner så mycket mat. Andra känner att det funkar så som det ska och att de känner sig mätta efter en mindre portion.

Nya vanor
Det är viktigt att hitta nya vanor och ätmönster.  Sitter du till exempel på restaurang behöver du bli bekväm med att du äter långsammare än andra. Maten kommer hinna kallna innan du är klar och Ibland tar det stopp då du blir mätt. Du kan behöva hantera kommentarer om hur du äter från andra omkring dig, mer om det kan du läsa i avsnittet "omvärld och bemötande". 

Något som är bra att vara uppmärksam på är ätstörningar. Vi ser ibland att vissa blir så rädda för att gå upp i vikt igen så att de nästan slutar äta, och en ny ätstörning skapas. Se till att du äter tillräckligt mycket och får i dig rätt slags mat.

Kostråd 
Operationen leder ofta till en snabb och bestående mättnadskänsla när du äter. Detta gäller inte alla, men de flesta. Rekommendationer om hur kosten bör se ut efter din operation kan skilja sig mellan olika kliniker och sjukhus, och det finns ännu inga nationella riktlinjer för detta.

De flesta rekommenderar dock att kostbehandlingen är indelad i tre perioder. De första en till två veckorna efter operationen äter du flytande kost. Därefter äter du purékost under två veckor för att sedan övergå till normalkost i små portioner, som du sedan ska äta resten av livet.

Råd från många sjukhus och kliniker om hur du bör äta när du har återgått till normalkost:

  • Minst fem till sex måltider per dag med cirka två till tre timmars mellanrum. 
  • Rätt volym så du får i dig tillräckligt. Den rekommenderade portionsstorleken är cirka 2 dl, men du behöver anpassa portionsstorleken till dina förutsättningar så att du mår bra medan du fortsätter viktnedgången alternativt stabiliserar vikten. 
  • Rätt konsistens. Dela din mat i små bitar på tallriken så att det blir lättare att tugga till en puréliknande konsistens i munnen. Detta för att hjälpa kroppen med bearbetning och nedbrytning av maten, innan den tas upp i tarmen.
  • Rätt sammansättning – undvik att äta för feta eller för söta livsmedel.
  • Ät långsamt och tugga maten väl under ungefär 20 minuter. Det är väldigt olika, vissa klarar av att dricka till maten, medans andra får vänta 15-30 minuter efter maten för att kunna dricka då de känner att de blir mätta på drycken annars.
  • Du bör dricka 1 1/2- 2 liter vätska/dag. Vatten är bästa drycken.

Sammansättningen av maten är också viktig. Proteiner såsom kött, fisk, fågel, ägg eller mjölkprodukter bör prioriteras till alla måltider. Välj potatis/pasta/ris/bulgur/rotfrukter (kolhydrater) som tillbehör. Grönsaker är också viktigt att ha på tallriken.

Mjölkprodukter innehåller förutom protein, även kalcium och D-vitamin, som är mycket viktiga för skelettuppbyggnaden. Ca 5 dl mjölkprodukter alternativt berikade vegetabiliska produkter är bra för att få i sig tillräckligt med kalcium och D-vitamin. 

Du behöver ta tillskott av vitaminer och mineraler för resten av ditt liv och det finns nordiska riktlinjer för vilka tillskott du behöver ta. Länk till en studie som belyser detta hittar du här. Framförallt B12, järn och Kalk/D-vitaminmedicinering är viktig. Idag finns receptfria specialframtagna vitamin- och mineralpreparat som normalt täcker allt extra behov efter operationen. Dessa preparat kan beställas över nätet.

Du bör undvika söta livsmedel och drycker, t ex juice, läsk, sötad saft, glass, godis, kaffebröd och kräm.


Dietist Anette Öhrn-Liberg som arbetar vid Bariatrisk Mottagning Falun Dalarna skriver så här: 

Efter bariatrisk kirurgi behöver man ibland äta på annat sätt än man gjort tidigare. Vad som passar för en individ kanske inte alls känns bra för en annan… Vi är olika!

Lär dig tolka kroppens nya signaler för hunger, sug, mättnad och preferenser. För att må bra och för att slippa alltför mycket biverkningar. Prova dig fram och försök hitta Ditt sätt!

  • Hitta Din måltidsordning och styr den utifrån kroppens signaler, familj, arbetstider & fritidssysslor.
  • Våga äta tillräckligt av schysst mat! Det är ok att bli mätt/nöjd! Styr aldrig portionsstorleken efter vad vågen visar! 

Vissa kan äta större mängder under en måltid och behöver kanske inte äta så många gånger per dag och andra blir väldigt mätta på liten mängd och behöver fylla på lite oftare, inget konstigt med det… Vi är olika!

  • Ur näringssynpunkt (OBS! inte viktsynpunkt) kan det vara en god idé att satsa på proteinrika livsmedel + grönt på bekostnad av kolhydratrika livsmedel. Typ stor andel kyckling & grönt och en mindre mängd ris, vanlig mat men andra proportioner än vad vi kanske är vana vid. Detta gynnar näringsintaget och kan minska risken för blodsockersvängningar och småätande.
  • ”Gör skillnad på vardag & fest vad gäller vad gäller kaloritäta livsmedel”. Inget är förbjudet och Du bestämmer själv när det är fest. Vissa har ”fest varje dag” med lite choklad efter eftermiddagskaffet och andra har ”större fester” mer sällan… Vi är olika!
  • Mat och ätande efter bariatrisk kirurgi är inte att betrakta som en tillfällig diet i syfte att påverka vikten utan ett ätande för resten av livet. Prova dig fram, försök hitta Ditt sätt och justera livsmedelsval, portionsstorlek och måltidsordning efterhand om det behövs.

 


De flesta som vi på HOBS har kontakt med tycker att det går ganska bra att lära sig att äta rätt efter operationen. Det mesta handlar om att försöka förstå vad som händer och lyssna på kroppen. Många berättar att de äter mer fisk, frukt och grönsaker efter operationen eftersom man mår så bra av det. Det går bra att äta på restaurang och att resa utomlands men det kräver lite extra planering ibland. Men vi träffar också opererade personer som har svårt att få det att fungera.


Psykolog Marcus Lagerström förklarar

Tankar om livet efter kirurgi

Livet innan operation har för många individer handlat om bantning, bantning och åter bantning. Vilket i sin tur brukar innebära att man har försökt låta bli olika livsmedel, man har räknat kalorier, har vant sig vid att värdera mat som bra eller dålig efter vad som gäller just då. En gång i tiden var kolhydrater dåligt, sen allt som innehöll fett dåligt, sen var det socker igen och så vidare. Har börjat gå en massa promenader som man slutat med när bantningen bryts och vikten går upp.

Man kan tänka sig att det livet formar ens tänkande en hel del. En del tror att det är ”rätt” tänkande men som inte fungerat av olika anledningar som en operation nu korrigerar och att man nu ska använda sig av samma tänkande, som inte gett önskat resultat tidigare.  Det finns dock en hel del invändningar mot detta tänk och ”sanningar”.

  • "Man ska räkna kalorier"
    • Kaloriräkning har under alla de årtionden som det använts inte hjälpt behandlare att hjälpa sina patienter bort från sina viktproblem. Det har, som det mesta annat, fungerat tillfälligt men inte på sikt.
  • "Man ska inte äta ”dålig” mat"
    • Vad som är ”dålig” mat har förändrats beroende på vad som gäller just då. Vad som är gemensamt är att etiketter på mat som ”bra” eller ”dålig” har inte varit hjälpsamma för den stora majoriteten av individer för att gå ner i vikt.
    • Dessutom: Om det hade en stor inverkan på viktproblematik med ”bra” eller ”dålig” mat så borde det vara så att i stort sett alla som äter "dålig" mat har viktproblem och alla som äter "bra" mat är utan viktproblem. Men så ser det inte ut i verkligheten, det finns individer som frekvent äter snabbmat utan att utveckla en viktproblematik, och personer som aldrig äter snabbmat men ändå sliter med en hög vikt.
  • "Man ska försöka äta så lite som möjligt"
    • Detta är en version av kaloritänket. Men kroppen fungerar homeostatiskt, det vill säga söker jämnvikt och kommer att via olika mekanismer öka trycket för att äta. T.ex. frisätta mer hungerhormoner och mindre mättnadshormoner för att man skall äta det kroppen tycker sig behöva.
    • Det leder oftast till beteenden där man äter mindre än vad man behöver och sen tar kroppen igen det med råge. Vilket då för många individer upplevs som att man tappar kontrollen över sitt ätande. När problemet egentligen är att kroppen reagerar mot en alltför strikt kontroll och ”felet” inte är överätningen utan restriktionen som föregår denna.
  • "Man ska träna för att gå ner i vikt"
    • Att som enda strategi man har försöka träna för att gå ner i vikt har ett mycket svagt (obefintligt) forskningsstöd.
    • Kroppen anpassar sig snabbt till träning och det är inte många procent av vikten som försvinner genom att man tränar.
  • "Man ska vara ”nyttig”
    • Det här påminner om bra eller dålig mat. Det är inte tydligt definierat varken vad det är att vara nyttig eller vilka mål det ska leda till.
    • Om vi definierar ”nyttig” som att leva på ett sätt för att maximera sin livslängd: Till vilken kostnad då? Om man kunde leva i ett syrgastält, bara äta exakt samma måltid resten av sitt liv, inte träffa andra människor fysiskt (risk för smittor) så fick man en garanti på att bli 120 år gammal. Hur många individer väljer det livet? Om svaret är ”ingen” för att det låter som ett otroligt tråkigt liv som man kan vara utan så kan man fundera på vad livet ska handla om. Det kanske inte är ”nyttigt” att dricka ett par glas rödvin på lördagen, att stanna uppe sent på fredagen och ”bara” sova fem timmar. Men handlar livet om ett liv värt att leva eller om att bli 120 år?

 

Så vad ska man göra?

Långsiktig viktkontroll förefaller för de flesta individer som lider av svår fetma ligga utanför individers kontroll. Däremot fungerar man ofta på ett sätt som är jobbigt att leva med. De flesta som har en svag frisättning av mättnadshormoner kommer att överäta i tid och otid. Har man en hjärna som är intresserad av mat och gärna energität sådan så kommer man att se den typen av livsmedel och söka efter dessa mest hela tiden.  Tidigare försök att kontrollera detta har inte varit särskilt effektiva eftersom det handlar om biologi snarare än vilja eller moraliskt ”svaga” människor.

 

Efter kirurgi, när den som opereras får en bra effekt av operationen, så får man nu en möjlighet att äta annorlunda för att må bra. De flesta individer som börjar med glass till frukost och avslutar dagen med chips till middag varje dag kommer inte att må så bra av den kosthållningen. Oavsett om man är opererad eller inte, om man lider av fetma eller inte. Eftersom det bränsle man häller ner i bensintanken (kroppen) inte är så bra för att driva den. Om man tidigare har haft en biologi som driver på mot de beteendena så brukar det vara mindre av den drivkraften efter operationer.

 

Man kan lära sig att gör man något och mår bra av det fysiologiskt så är det antagligen bra. Äter man en tårtbit på någons bröllop och njuter av det så är det bra, oavsett vilka regler som funnits tidigare. Äter man däremot tårta till frukost så kommer de flesta opererade individer att må dåligt av det och då är det något som det kan vara en god idé att förändra. Även om man nu inte skulle må så dåligt av det så är det ändå värt att testa om någon annan kosthållning ger en skillnad i mående.

För de flesta som opereras kommer man att ha större möjligheter att äta och leva på ett sätt som man mår bra. Där må bra inte handlar om vikter, kroppsuppfattningsbekymmer eller liknande.

En del individer kommer, tyvärr, inte att få ett så bra svar på sin operation. Det är inte konstigare än något annat man gör i sjukvården. En del individer svarar bra på en behandling, en del dåligt och vissa inte alls. Efter kirurgi för bröstcancer är överlevnaden ungefär 80 %, de som dör gör det inte för att de inte skötte sitt ”verktyg” cancerkirurgi eller för att operationen var dålig. Det bara är så att den bästa behandlingen vi har inte når 20 %. Så är naturligtvis även denna kirurgi. En del kommer att svara strålande på operationen, går ner mycket och mår kanonbra. En del går inte ner så mycket alls eller går ner men mår överlag väldigt dåligt. Forskningen har inte kunnat visa att folk ”väljer” att få ett utfall som inte de inte vill ha. Behandlingar för svaga viktutvecklingar eller visa former av komplikationer är ofta resultatlösa, trots ett stort engagemang både hos patienter och behandlare.

Marcus Lagerström är psykolog och arbetar på den bariatriska avdelningen på Sahlgrenska   Universitetssjukhuset i Göteborg.


Vi har en dialog med Anna Laurenius som är Överdietist, Medicine Doktor, Specialistdietist Bariatrisk kirurgi på Sahlgrenska Universitetssjukhus. Dietisternas Riksförbunds referensgrupp för obesitaskirurgi har nu fått medel från Socialstyrelsen att ta fram kostråd efter kirurgisk behandling. Arbetet är i full gång och det ska vara klart vid årsskiftet. Så fort detta arbete är klart och publicerat kommer vi även lägga upp det här på HOBS Operationssida. I väntan på detta hänvisar Anna Laurenius till patientbroschyren om kostbehandling inför kirurgi här (länk till pdf):