Ätstörningar

"Hemma triggas jag av stök, villrådighet och irritation över maken och barnen. Desperat önskar jag att min mun kunde sys igen. Självklart duger alla som de är men jag vill bli fri från matmissbruket eftersom jag vet hur mycket lättare tillvaron är när jag ätit lagom och kan fokusera på annat än mat."

- Patient med hetsätningsstörning

En form av psykisk ohälsa är ätstörningar. Om du har problem i hur du förhåller dig till mat kan du ha en ätstörning. Många som hör ordet ätstörning tänker på anorexi och bulimi, men det är inte de enda ätstörningar som finns.

Ätstörningar övergår ofta i varandra. Du kan utveckla en ätstörning som senare övergår i en annan ätstörning. Vi ska gå igenom de vanligaste ätstörningarna.

Anorexi

Anorexi innebär att du håller en strikt diet och/eller svälter dig. Du är fixerad vid din vikt, och din självkänsla hänger ihop med din vikt och kroppsform. Du har en uppfattning om din vikt och ditt utseende som inte stämmer överens med verkligheten. Till exempel kan du uppleva att du har en väldigt stor kropp trots att du har en undervikt. Läs mer om anorexi på 1177 Vårdguiden.

Bulimi

Bulimi innebär att du hetsäter och sedan kompenserar för det du har hetsätit genom att till exempel kräkas eller använda laxermedel. Även vid bulimi är du ofta fixerad vid din vikt och kroppsform. Många med bulimi upplever en stor skam kopplad till hetsätandet och den kan göra att du isolerar dig från andra människor. Läs mer om bulimi på 1177 Vårdguiden.

Hetsätningsstörning

Eftersom hetsätningsstörning är en ätstörning som ofta gör att du går upp i vikt kommer vi att fokusera lite extra mycket på den i det här avsnittet. Dock har inte alla med hetsätningsstörning övervikt eller obesitas. Ungefär hälften av de som har hetsätningsstörning har det.

Om du har hetsätningsstörning hetsäter du, precis som vid bulimi, men utan att kompensera för det du har hetsätit. För att diagnostisera hetsätningsstörning används manualen Diagnostic Statistical Manual for Mental Disorders version fem, DSM-5. Enligt DSM-5 kännetecknas en episod av hetsätning av minst tre av följande:

• Du äter mycket fortare än normalt
• Du äter stora mängder mat även om du inte känner dig hungrig
• Du äter tills du känner dig obehagligt mätt
• Du äter i hemlighet på grund av skam
• Du upplever skuldkänslor, äckelkänslor eller nedstämdhet efter hetsätningen

För att få diagnosen hetsätningsstörning hetsäter du också i genomsnitt minst en gång i veckan under tre månader och du upplever att hetsätningen ger dig ett lidande. Det är vanligt att du hetsäter mat som har en hög fett- eller sockerhalt, men det behöver inte vara så. Det är också vanligt att du känner att du förlorar kontrollen när du hetsäter. 

Många känner inte till att hetsätningsstörning är en sjukdom och de skuldbelägger sig själva för att de hetsäter. Att du känner skuld och skam kan leda till att du isolerar dig från andra människor. Hetsätningsstörning kan göra att du mår mycket dåligt psykiskt, och den kan också påverka din ekonomi genom att mycket pengar går åt till att köpa mat. En hetsätningsepisod kan utlösas av att du känner dig stressad, nedstämd eller orolig. Att hetsäta blir då en form av tröst.

HOBS har ett projekt som handlar om hetsätningsstörning. I projektet har vi bland annat gjort en enkätundersökning och intervjuer. Vi har också samlat in anonyma berättelser av patienter som lever med hetsätningsstörning. I vår zon om hetsätningsstörning hittar du allt detta.

Läs mer om hetsätningsstörning på 1177 Vårdguiden.