Fysiologiska faktorer

Sambandet mellan psykisk ohälsa och obesitas är komplext. Ofta går det åt båda hållen: psykisk ohälsa ökar risken för att utveckla obesitas, och obesitas ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa. Det finns olika faktorer bakom sambandet.

En viktig faktor är de rent fysiologiska faktorerna: vad som händer i din kropp när du har psykisk ohälsa eller obesitas.

När vi pratar om psykisk ohälsa glömmer vi ofta att hjärnan är en del av kroppen. Det som händer i kroppen påverkar hur vi mår psykiskt, till exempel hormoner och signalsubstanser. Hur vi mår psykiskt påverkar också vad som händer i vår kropp, till exempel om vi utsöndrar mer eller mindre stresshormon. Det säger egentligen sig själv att vårt psyke hänger ihop med vad som fysiskt händer i kroppen. Om det inte vore så hade ju inte läkemedel mot psykisk ohälsa kunnat hjälpa.

Det finns kopplingar mellan många former av psykisk ohälsa och obesitas rent fysiologiskt. Vi ska ta upp två som exempel: depression och bipolär sjukdom. 

Depression

Forskning visar att personer med obesitas producerar mer av en grupp proteiner som heter cytokiner. Det beror på att personer med obesitas ofta har en låggradig kronisk inflammation i kroppen. Cytokiner har bland annat en påverkan på signalsubstansen serotonin, som till stor del styr hur vi mår. De är faktiskt så starkt kopplade till depression att cytokiner ibland ses som en biomarkör för depression.

Att leva med en depression brukar också leda till en ökning av stresshormonet kortisol, och kortisol hänger ihop med ökad aptit och bukfetma. 

Studier visar också att personer som lever i en större kropp och som är metabolt friska (har bra värden, till exempel blodtryck) inte har en ökad risk för depression. Detta tyder på att den ökade risken för depression inte enbart beror på viktstigmat i samhället utan att det finns rent fysiologiska faktorer som påverkar. Sambanden är komplexa.

Bipolär sjukdom

En avhandling vid Umeå universitet visar att patienter med bipolär sjukdom ofta har en sänkt aktivitet i hormonsystemet som styr utsöndringen av kortisol. Kortisolnivåerna kan vara antingen för låga eller för höga, och båda dessa varianter kan leda till olika former av ohälsa, till exempel obesitas. 

Källa: Arch Gen Psychiatry, Nature, Trends in Endochrinology & Metabolism, Umeå universitet