Emotionellt ätande
"Jag har hela mitt liv haft problem med att tröstäta och hetsäta. Det varit en effekt av min psykiska ohälsa som jag har haft genom åren. Jag åt för att döva mina starka känslor eftersom jag inte visste hur jag skulle ta itu med dem. Detta började när jag var barn."
- Patient om sitt emotionella ätande
Vissa som mår dåligt tröstäter, alltså att de dövar sitt dåliga mående genom att äta. Detta kallas också för känslomässigt eller emotionellt ätande och det är mycket vanligt. Emotionellt ätande är ingen ätstörning, men det är ett ätbeteende som ändå kan orsaka ett stort lidande. Det finns ett samband mellan att tröstäta och att ha övervikt eller obesitas.
Vi äter av betydligt fler anledningar än att döva hunger. Ofta äter vi för att det helt enkelt är gott, eller kanske för att vi vill belöna oss själva, eller för att vi har en jobbig dag och vill att det ska kännas lite bättre. Att äta för att det känns bra, till exempel fira något speciellt som du har uträttat, är inte fel. Det kan finnas en stor njutning i att äta och det är i grunden något positivt. Men om ätande är är ditt huvudsakliga sätt att hantera känslor kan det vara ett problem. Dels för att jobbiga känslor tenderar att komma tillbaka när du har ätit färdigt. Du har inte hanterat känslan, bara pausat den. Dels för att du kanske äter mer än vad du vill.
Emotionellt ätande är allt ätande som syftar till att du ska må bättre. Om det emotionella ätandet handlar om att hantera negativa känslor kallas det ibland för tröstätande. Det kan vara olika känslor som ligger bakom: nedstämdhet, stress, ensamhet eller att du är uttråkad. Vid emotionellt ätande är det vanligt att äta sådant som innehåller mycket fett eller socker. Det är också vanligt att må dåligt efter att man har tröstätit. Känslan som låg bakom ditt ätande finns kvar, och samtidigt kanske du känner skuldkänslor över vad du har ätit. Emotionellt ätande kan alltså få dig att må sämre på sikt.
Att leva med psykisk ohälsa och må dåligt är en vanlig orsak bakom emotionellt ätande. Kanske är mat det enda som ger dig någon form av njutning i en jobbig vardag?
Du kan ställa dig själv följande frågor:
- Äter du mer när du känner dig stressad?
- Äter du när du inte är hungrig, eller när du är mätt?
- Äter du för att må bättre (lugna ner dig, trösta dig när du är ledsen, eller för att det ska kännas bättre när du är arg eller orolig?)
- Belönar du dig själv med mat?
- Äter du ofta tills du känner dig mer än mätt?
- Får mat dig att känna dig trygg? Ser du mat som en vän?
- Känner du dig maktlös och utan kontroll runt mat?
Om du svarar ja på flera av dessa frågor tyder det på att du ägnar dig åt emotionellt ätande. Det är som sagt inget fel med emotionellt ätande i sig. De allra flesta människor ägnar sig åt det i någon utsträckning. Att mat ger dig njutning och får dig att må bra är inget problem. Det kan bli ett problem om du saknar andra strategier för att hantera känslor, så att mat blir vad du tar till i varje situation. Du avgör själv om det är ett problem för dig eller inte.
Om du äter stora mängder mat fort tills du inte kan äta mer, och du upplever att du tappar kontrollen över ditt ätande, kan du ha hetsätningsstörning. Du kan läsa mer om hetsätningsstörning i avsnittet om ätstörningar.
Källa: Stockholms läns landsting, HelpGuide