Vad är psykisk ohälsa?

Många människor kommer någon gång under livet att drabbas av psykisk ohälsa. Till exempel drabbas var tredje kvinna och nästan var fjärde man någon gång under livet av en depression. Vissa lever med psykisk ohälsa under en kort period i livet och mår sedan bättre. För andra är ohälsan långvarig: nästan var tredje person som i sin ungdom diagnostiserades med depression eller ångest har fortfarande behov av psykiatrisk vård tio år senare, och många av dessa behöver läkemedelsbehandling.

Den psykiska ohälsan ökar, framför allt hos ungdomar, och depression och ångest ligger bakom 40% av sjukskrivningarna i Sverige.

Vi är olika känsliga för att utveckla psykisk ohälsa. Både arv och miljö spelar roll. Det finns en ärftlighet när det gäller många former av psykisk ohälsa. Ohälsan kan också utlösas av trauman eller andra jobbiga upplevelser. Till exempel ökar risken att utveckla psykisk ohälsa om man har haft en svår barndom. Du kan dock drabbas av psykisk ohälsa även om du inte har varit med om något traumatiskt, och även om ingen i din familj eller släkt har psykisk ohälsa. 

Psykisk ohälsa är lika verkligt som fysisk ohälsa. Om du till exempel är deprimerad kan du ha symptom som nedstämdhet, trötthet och att du har svårt att orka med saker i din vardag som du tidigare har klarat utan problem, som att duscha. Att säga till en deprimerad person att det bara är att ta sig samman och sluta klaga visar på en oförståelse för sjukdomen depression. Du skulle väl inte säga till en person med öroninflammation att det bara är att anstränga sig lite så ska de se att inflammationen går över?

Ibland kan personer med psykisk ohälsa också få höra att “det sitter bara i huvudet”. Detta är lika orimligt som att säga till en person med hjärtproblem att “det sitter bara i hjärtat”. Att det sitter i huvudet betyder inte att det är påhittat eller inbillat. Hjärnan är en del av kroppen och högst verklig.

Källa: 1177 Vårdguiden, Aftonbladet