Har du genomgått en obesitasoperation och vill dela med dig av hur din relation till alkohol ser ut efter din operation?

Publicerad 2023-02-08

Har du genomgått en obesitasoperation och vill dela med dig av hur din relation till alkohol ser ut efter din operation?
Då får du gärna besvara HOBS enkät. Det finns även en enkät för dig som är anhörig. Du hittar enkäterna här

Vi får ofta samtal till vår stödchatt och stödtelefon som handlar om problem med alkohol efter operation, till exempel att man dricker mer än tidigare och är orolig för det. Det finns inte mycket forskning om detta, och vi vill därför få en bättre uppfattning om hur det ligger till och om detta är något som HOBS bör arbeta mer med.

Har du genomgått bariatrisk kirurgi, till exempel gastric bypass eller gastric sleeve? Då får du gärna besvara HOBS enkät om hur du som patient upplever förhållandet till alkohol efter operationen. Det finns även en separat enkät som du som är anhörig är välkommen att fylla i.

Syftet med enkäten är att kartlägga i vilken utsträckning patienter upplever problem med sin alkoholkonsumtion och vilka behov som finns. Detta kan sedan utgöra grund för ett projekt som fokuserar på förhållandet till alkohol efter en obesitasoperation.

Ditt svar är helt anonymt. Svaret kan komma att presenteras i sociala medier, rapporter, på webbsidor, i forskning och i andra sammanhang.

Nu söker vi dig! Engagerad medlemsrekryterare med kompetens inom sociala medier

Publicerad 2023-02-07

Engagerad medlemsrekryterare med kompetens inom sociala medier

Vi söker nu dig som är den sista pusselbiten till vårt fantastiska team och som vill vara med och ta HOBS in i ett nytt skede. Du kommer bidra till att vi når ut med vår verksamhet, och till att vi växer i enlighet med vår plan för såväl rekrytering av nya medlemmar som sökande till vår stödverksamhet.

HOBS är en patientorganisation som arbetar för personer som lever med övervikt eller obesitas. Vi har funnits sedan 1995 och är politiskt och religiöst obundna. Vi jobbar utifrån allas rätt till ett bra bemötande och rätten till en jämlik och evidensbaserad vård. Idag har vi kontor i Malmö och Stockholm, men våra medarbetare arbetar från olika orter i landet.

Vi tror att du är öppen och engagerad och får energi av sociala kontakter, i såväl fysiska möten som via telefon och i sociala medier. Det är en merit om du har erfarenhet av kontakter med hälso- och sjukvården och av arbete i ideella organisationer. Har du dessutom erfarenhet av övervikt eller obesitas är det en fördel.

Du har en god förmåga att formulera kortare texter till utskick och inlägg i sociala medier och en känsla för färg och form. Det är bra om du behärskar Canva som vi använder oss av.

Arbetsuppgifter:

  • Via telefon, sociala kanaler och personliga möten marknadsföra HOBS stödverksamhet och bidra till att vi når ut med HOBS övriga verksamhet
  • Vara delaktig i rekryteringen av nya medlemmar och bidra till att vår medlemsbas växer
  • I nära samarbete med HOBS kommunikationsstrateg uppdatera sociala medier
  • Administrativa uppgifter kopplade till dina arbetsområden

Placering: Flexibel arbetsort. Kontor i Malmö eller Stockholm, möjligt att arbeta hemifrån. Du behöver ha möjlighet att resa i tjänsten

Projektanställning till och med 31 december 2023 med start omgående, 75-100% med möjlighet till förlängning. Flexibel arbetstid.

Vi ser fram emot att få din ansökan senast den 28 februari. Intervjuer och urval kommer att ske löpande så vänta inte med att skicka in din ansökan. Personligt brev och cv skickas till info@hobs.se



Nu söker vi nya förbundsledamöter

Publicerad 2023-02-07

Riksförbundet HOBS är en ideell patientorganisation som arbetar med frågor som rör övervikt och obesitas (fetma). Vi arbetar för en god och jämlik vård och ett gott bemötande för alla oavsett kroppsstorlek. Som patientorganisation för vi fram patienternas perspektiv och för deras talan i samtal med forskare, vården, myndigheter, beslutsfattare och andra. Vi arbetar just nu bland annat med:

 

  • Frågan om viktstigma och bemötande. Bland annat har vi släppt rapporten “Har du vunnit på Bingolotto för att ha råd att äta dig så    tjock?”, om bemötande av personer med övervikt och obesitas inom vården.
  • Stödverksamhet, främst genom en stödchatt och stödtelefon för personer som lever med övervikt eller obesitas och deras anhöriga.
  • Jag räknas, ett projekt som syftar till att motverka viktmobbning i skolan.
  • Ett hetsätningsprojekt som går ut på att sprida kunskap om hetsätningsstörning och föra fram patienternas perspektiv.

 

Styrelsen på riksnivå är HOBS högsta beslutande organ. Det är styrelsen som fattar beslut om vilken inriktning verksamheten ska ha. Som ledamot i styrelsen har du stor möjlighet att påverka vad HOBS ska arbeta med. Styrelsen väljs av årsmötet.

Kanske lever du själv med övervikt eller obesitas, eller är anhörig? Eller så är du forskare inom området, dietist eller på annat sätt engagerad i frågorna. Även du som varken har personliga erfarenheter av eller arbetar med området, men tycker att frågan om allas rätt till en god vård och ett gott bemötande är viktig, är välkommen att söka.

Som styrelseledamot ingår det i ditt uppdrag att:

 

  • Vara med på styrelsemöten som sker på distans och vanligtvis hålls varannan månad.
  • Representera HOBS på konferenser, mässor och andra event. Efter styrelsebeslut deltar styrelseledamot beroende på intresse och kunskap. Ofta sker det tillsammans med någon av våra anställda.
  • Föra fram patientperspektivet i möten med forskning, vården och andra instanser.
  • Följa vad som händer på området övervikt och obesitas inom vården, forskning, samhällsdebatt med mera. HOBS har ett kansli som sköter merparten av detta, men du behöver ha ett intresse för frågan.

 

Inga tidigare erfarenheter av styrelsearbete eller förkunskaper om övervikt eller obesitas krävs. Vi lär dig det du behöver kunna.

Uppdraget är ideellt. Om du behöver resa i ditt uppdrag står HOBS för resekostnader.

Minsta åtagande:

Utöver medverkan vid styrelsemötena varannan månad förväntas du läsa igenom utskickade handlingar inför mötet och ta del av kommunikation inom styrelsen mellan mötena som sker via sms och mejl, samt hålla dig uppdaterad kring frågan via HOBS hemsida och sociala medier samt media. Räkna med några timmar per månad, beroende på hur mycket du själv vill engagera dig i frågan.

 

När och var sker uppdraget:

Under verksamhetsåret 2023. Styrelsemöten sker på distans och våra nuvarande styrelseledamöter bor på olika platser i Sverige. Resor inom uppdraget kan förekomma.

Ersättning för resor och extra kostnader ersätts efter styrelsebeslut.

Hoppas vi fångat ditt intresse, skicka din ansökan till info@hobs.se senast den 28 februari 2023. Berätta lite om dig själv, varför du önskar bli styrelseledamot i HOBS och vad du tror du kan bidra med i styrelsen.

Nu är det dags för vår årliga undersökning om bemötande inom vården!

Publicerad 2023-02-06

Bemötande i vården 

Hur har du som lever med ett högre BMI blivit bemött av vården? Dela med dig av dina erfarenheter i HOBS enkät!
Du hittat enkäten här

Varje år genomför Riksförbundet HOBS en undersökning för att ta reda på hur personer som lever med övervikt eller obesitas blir bemötta av vården.
Vi vet att många har mötts av både fördomar och stigmatisering, och det är viktigt att din röst som patient blir hörd. Vi vet också att det finns ett stort intresse från vårdens sida att lära sig mer. Genom att du delar med dig av hur du önskar bli bemött är du med och bidrar till ett tryggare och mer respektfullt bemötande.

Ditt svar hjälper oss att fortbilda vården och arbeta för ett bättre bemötande. Vi kommer att publicera resultatet i en rapport, på webbsidor och i sociala medier.

Resultatet kan också komma att användas i fortbildning och forskning. Det som du skriver i fritextsvaren kan användas som citat delvis eller i sin helhet.
Det här är en viktig möjlighet för dig som lever med ett högre BMI att vara med och förändra bemötandet inom vården! Ditt svar är helt anonymt.

Biggest Loser förstärker negativa stereotyper och viktstigmatisering

Publicerad 2023-02-02

Programmet Biggest Loser är tillbaka i TV4s tablå och efter att ha tagit del av de två första avsnitten ser HOBS ett behov av att starkt markera mot ett program som gör underhållning av en komplex och kronisk sjukdom.

Kan vi ens föreställa oss att detta skulle kunna göras med någon annan diagnos? Biggest Loser cementerar alla de fördomar som patienter med diagnosen obesitas dagligen möts av i samhället, och tyvärr ofta även inom vården. Diagnosen framställs som självförvållad och beror på brist på viljestyrka och motivation. Den drabbade beskrivs som okunnig och i behov av någon som är bättre vetande och kan tala hen till rätta och visa vägen.

Vi ser en läkare som använder ett starkt kritiskt och ifrågasättande tilltal till deltagarna, som dessutom står avklädda i stark belysning uppe på en våg, i motsats till läkaren som är iklädd professionens vita läkarrock vilket ytterligare förstärker maktobalansen.

Läkaren beskriver riskerna med deltagarnas diagnos på ett sätt som går helt emot de läkaretiska principerna. Även om vi inser att detta är en överenskommelse som gjorts med deltagarna framgår detta inte i programmet. Tvärtom legitimerar det ett nedlåtande sätt att se på och tala till en patientgrupp som lider stort.

En av HOBS grundfrågor är att alla patienter ska bli bemötta med respekt och behandlade på ett sätt som stärker deras självtillit. Biggest Loser visar på motsatsen.

Obesitas är en diagnos som har komplexa orsaker; genetik, stress, sömnstörning, psykisk ohälsa, trauma och socioekonomisk status är bara några av de bakomliggande orsakerna till varför vissa personer utvecklar obesitas.

Det är tydligt att flera av deltagarna i programmet upplevt trauma och psykisk ohälsa, men trots att detta lyfts blir slutsatsen återigen att det handlar om brist på disciplin och motivation som gör att dessa människor valt att “äta sina känslor” istället för att ta tag i sina liv.

Vi ser hur en av deltagarna avslöjar läkarens fördomar när hon beskriver sig själv som en glad person. Hon är helt medveten om riskerna med sitt höga bmi, men tänker inte låta det påverka hennes humör och inställning till livet. Det kan läkaren inte acceptera utan han blir frustrerad och arg och verkar tolka det som att hon inte bryr sig om sin hälsa.

Detta visar på läkarens fördomar mot personer med svår obesitas. De ska inte vara glada, istället ska de tydligt visa att de mår dåligt och att de är oroliga för riskerna. Detta är också fördomar som denna patientgrupp ständigt möts av i samhället.

Deltagaren ifrågasätter och utmanar stereotyperna när hon säger att han inte behöver bli arg, att han kan tala till henne som en vanlig människa, att hon är inte dum, hon är väl införstådd med riskerna med sitt höga bmi och det är därför hon vill få hjälp att skapa en förändring.

Men istället för att lyssna till hennes legitima ifrågasättande vänds det mot henne. Hon får träffa en psykoterapeut som menar att problemet är hennes eget och att det handlar om att hon fastnar i sina känslor. I en scen, som på många sätt för tankarna till gaslighting, ska psykoterapeuten tala henne tillrätta och få henne att stanna kvar. Deltagaren gör det enda sunda i situationen och väljer att lämna en sjuk och skadlig miljö. Även detta vänds mot henne och läkaren argumenterar för att det handlar om att hon inte var redo för förändringen. Inte ett spår av självrannsakan eller ifrågasättande av sitt eget agerande från den upphöjda positionen.

Till detta kommer att vi från forskningen vet att den typen av viktminskningsprogram som används inom Biggest Loser sällan, faktiskt så gott som aldrig, fungerar. HOBS bad Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog, docent, Regionalt obesitascentrum och enheten för klinisk nutrition vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, sammanfatta den forskning som finns på området. Du kan läsa hennes text HÄR.



Biggest Loser-tävlingen och forskning kring attityder om obesitas, personer med obesitas och viktminskning.

Publicerad 2023-02-02

Text: Ingrid Larsson, klinisk näringsfysiolog, docent, Regionalt obesitascentrum och enheten för klinisk nutrition vid Sahlgrenska universitetssjukhuset

Med anledning av att en ny säsong av svenska Biggest Loser-tävlingen (BL-t) börjat finns det skäl att se vad forskningen publicerat kring denna tävling.

Den aktuella forskningen baseras på den amerikanska versionen av programmet som också är programmets original. Det innebär att det är oklart huruvida detta urval av forskningen kring BL-t och dess resultat som presenteras i denna text kan generaliseras att gälla den svenska versionen av Biggest Loser-tävlingen.

Biggest Loser-tävlingen hade premiär 2004 i USA där programmet är ett i raden av lifestyle transformation reality-TV som handlar om obesitas (1). Tävlingen har som övergripande syfte att personer med svår obesitas minskar i vikt genom att utöva daglig hård fysisk aktivitet och en energirestriktiv kost, vid avskilt boende på en ranch i Kalifornien. Den person som uppnår störst procentuell viktminskning vinner tävlingen och får 250 000 amerikanska dollars (1).

I den svenska versionen ingår samma delar av avskilt boende under en tidsperiod, daglig hård fysisk aktivitet, energirestriktiv kost och tävlingsmomentet om störst procentuell viktminskning. Vinstsumman är 250 000 kronor.

Den person som varje vecka uppnått minst procentuell viktminskning får avbryta tävlingen och åka hem. I reklam för programmet uppges att det ”inte bara en kost- och träningsresa, det är även en mental resa.”. Man fokuserar även mer på deltagarnas välmående i 2023 års upplaga av BL-t.

Producenterna för den amerikanska originalet av BL-t menar att programmet verkar för hälsosamma levnadsvanor och att uppmuntra personer med obesitas att minska i vikt (1). Dessa anspråk torde vara rimliga om programmet ger kunskap om kostens roll vid viktminskning, effekt av fysisk aktivitet på vikt och hälsa samt information om sjukdomen obesitas och hur fysiologiska, psykologiska, sociala, genetiska, beteendemässiga samt ytterligare en lång rad faktorer interagerar med varandra och påverkar möjligheter att minska eller kontrollera vikten. Det verkar som om man kommit fram till att nackdelarna med Biggest Loser överväger fördelarna (1, 2).

I den svenska versionen av BL-t 2023 övervakas deltagarnas hälsa av legitimerad läkare, utbildad personlig tränare ger stöd och peppning under fysisk aktivitetspassen, dietist leder kostförändringen under tävlingens gång och psykoterapeut leder samtal om deltagarnas psykiska mående, arbete för beteendeförändring och förändrade tankemönster.

James O. Hill menar att BL-t marknadsför en orealistisk viktminskningsmetod som är ohållbar i längden (2). Det krävs hårt och konsekvent arbete över lång tid för att uppnå och bibehålla 10-15% viktminskning (2, 3). Den genomsnittliga viktminskningen som deltagarna erhåller per vecka kan leda till orealistiska förväntningar av tittarna av programmet, men kan också leda till att anti-obesitas attityder förstärks, exempelvis: ”Om de lyckas minska i vikt varför gör inte alla personer med obesitas samma sak som de gör?” (4).

Personer som är oroade över sin vikt tittar i högre grad på Biggest Loser och liknande program och uppfattar i högre grad att kroppsvikten som kontrollerbar (4) och att den som har viljestyrkan att minska i vikt kan göra det (2). Uppfattningen om att vikten är kontrollerbar av individen (eng. internal locus of weight control) spelar en avgörande roll i stigmatiseringen av personer med obesitas (1).

Det kan också innebära att man lägger ansvaret på den enskilda individen som ansvarig för sin egen vikt genom överintag av mat respektive stillasittande, när forskning visar att det är komplexa och interagerande samband som påverkar den enskildes förutsättningar att hålla vikten, minska eller öka i vikt.

Klos och medarbetare gjorde en systematisk innehållsanalys av 66 avsnitt av säsongerna 10 till 13 av den amerikanska BL-t (5). Under ett avsnitt var 85,2% av tiden relaterad till hård fysisk aktivitet, 13,5% handlade om kost och 1,2% handlade om annat. Från detta kan man få uppfattningen att fysisk aktivitet är den huvudsakliga faktorn för viktminskning och att vad man äter har mindre betydelse (5). Den aktuella forskningen säger att man inte kan minska i vikt med fysisk aktivitet och att energiintagsrestriktionen är avgörande. Det innebär att tittarna kan få en skev och osann bild om vad som krävs för viktminskning. Om denna innehållsanalys är applicerbar på 2023 års svenska version av Biggest Loser är inte känt och behöver i så fall studeras.

Det är även möjligt att BL-tävlingens tittare tror att man kan tala nedsättande om personer med obesitas eftersom programmet visar att med hjälp av ökad fysisk aktivitet och ändrade matvanor går det att minska mycket i vikt (1, 4, 6). Det finns en mycket omfattande forskning som fokuserar på individens beteende som den primära orsaken för obesitas och ignorerar sociala, ekonomiska och samhällsmässiga faktorer (6). Man föreslår även så länge media lägger skulden för obesitas på den enskilde individen kommer negativa stereotyper och viktstigmatisering existera (7).

Utifrån forskning om Biggest Loser-tävlingen ur ovan nämnda perspektiv riskerar programmet förstärka negativa stereotyper och viktstigmatisering till en grupp med en svår sjukdom med mycket hög, inte minst metabol och psykiatrisk samsjuklighet.

Referenser

  1. Yoo JH. No clear winner: Effects of The Biggest Loser on the stigmatization of obese persons. Health Commun 2013;28:294-303.
  2. Hill JO. Is “The Biggest Loser” Really a Big Winner or Just a Big Loser? Obesity Management 2005;October:187-188.
  3. Wing RR, Hill JO. Successful weight loss maintenance Ann Rev Nutr. 2001;21:323-341.
  4. Domhoff SE, Hinman NG, Koball AM et al. The effects of reality television on weight bias: An examination of The Biggest Loser. Obesity 2012;20:993-998.
  5. Klos LA, Greenleaf C, Paly N et al. Losing weight on reality TV: A content analysis of the weight loss behaviors and practices portrayed on The Biggest Loser. J. Health Communication 2015;20:639-646.
  6. Wikler, D. Personal and social responsibility for health. Ethics & International Affairs, 2002;16: 47-57.
  7. Weiner, B., Perry, R. P., Magnusson, J. (1988). An attributional analysis of reactions to stigmas. J Personality Social Psychology, 1988;55:738–748.



Vi söker samtalsstödjare till vår stödchatt och stödtelefon

Publicerad 2023-01-11

Vill du ge stöd till ungdomar och vuxna som lever med övervikt eller obesitas (fetma)? Människor som lever med övervikt eller obesitas möter tuffa utmaningar. De drabbas ofta av viktmobbning och diskriminering. Många som lever med ett högre BMI lever också med psykisk ohälsa. För att stötta dessa personer har Riksförbundet HOBS (Hälsa oberoende av storlek) en stödchatt, stödtelefon och stödmail. Nu söker vi volontärer till chatten, telefonen och mailen. Du väljer själv vilket eller vilka av dessa kommunikationssätt du vill arbeta med.

 

Vem är du?

Vi tror att du är en person som har ett intresse för människor. Du kanske arbetar inom vården, eller så studerar du för att bli till exempel socionom, sjuksköterska eller psykolog. Eller så har du kanske inte alls den typen av utbildning eller arbetslivserfarenhet, men du har ett genuint människointresse och lyssnar gärna på en medmänniska i behov av stöd, utan att döma. Kanske har du själv erfarenhet av övervikt eller obesitas och vill stötta andra? Sådan erfarenhet är dock inget krav. Det viktiga är att du tror på allas rätt till ett gott bemötande oavsett kroppsstorlek. Inför uppdraget behöver du inte ha tidigare kunskaper om övervikt och obesitas. Du kommer att få utbildning på detta område.

 

Vad erbjuder vi?

Riksförbundet HOBS är en patientorganisation som arbetar med frågor som rör övervikt och obesitas. Vi erbjuder ett utvecklande uppdrag där du får göra skillnad för de människor som kontaktar oss. Du får utbildning inför uppdraget samt stöd i din roll som samtalsstödjare. Många volontärer upplever att de lär sig om sig själva när de ger stöd och att det känns meningsfullt att finnas där för andra i svåra stunder. Vi erbjuder också en gemenskap med andra volontärer, till exempel digitala träffar.

 

Om uppdraget

Du har goda möjligheter att själv styra när du vill engagera dig och hur mycket. Du bemannar stödchatten och/eller stödtelefonen minst 2 pass á 2 timmar per månad. Det är alltid två samtalsstödjare som tar pass tillsammans och en samordnare från HOBS finns tillgänglig under passen ifall du behöver hjälp. I början tillkommer tid för digital utbildning.

 

Uppdraget sker på distans. Du loggar in på en webbsida för att komma åt chatten, och om du svarar i stödtelefonen kopplas samtalen till din mobiltelefon. Chatten har öppet både dag- och kvällstider. Telefonen har för närvarande öppet på söndagskvällar och eventuellt kommer vi att utöka dessa öppettider.

 

Ansökan

Om du är intresserad av att bli samtalsstödjare, skicka ett mail till ambassador@hobs.se och berätta lite om dig själv.

Första pilotskolorna klara

Publicerad 2022-12-15

De första pilotskolorna inom projektet Jag räknas är nu på plats och de första fem faktabaserade utbildningsmodulerna för personal inom skolan och elevhälsan är snart klara.

Under 2022 har HOBS, med finansiering från Allmänna arvsfonden, startat projektet Jag räknas. Syftet med det 3-åriga projektet är att bidra till nolltolerans mot stigmatisering, diskriminering och mobbning i skolan baserat på kroppsstorlek.

Under hösten har projektet presenterats genom en rad föreläsningar för både skolpersonal, elevhälsan och allmänheten. Projektet har också medverkat vid flera olika evenemang, såsom BORISdagen, Fokus Patient, TP-dagen i Halmstad och Barnobesitasdagen i VGR.

Redan nu har två skolor i Lomma kommun anmält sig som pilotskolor. De två skolorna är Strandskolan, som är en f-3 skola och Fladängskolan som är en f-6 skola. Pilotskolorna kommer vara med och testa och utvärdera materialet som tas fram inom projektet innan det sprids vidare till fler skolor.

Projektet samverkar med Skolsköterskornas riksförbund och har under hösten även etablerat samarbete med Friends.

I början av nästa år kommer HOBS expertgrupper och pilotskolor att utvärdera det material som tagits fram, innan det kommer att delas på HOBS hemsida. Ytterligare fem utbildningsmoduler kommer att spelas in och utvärderas under 2023. De kommer kommer vara scenariobaserade utifrån olika otrygga miljöer i skolan och finnas tillgängliga på HOBS hemsida.

Läs mer om projektet på hobs.se/jagraknas



HOBS stödchatt och stödtelefon stänger över jul och nyår.

Publicerad 2022-12-15

Stödchatten har öppet sista gången tisdagen 20 december, stänger sedan och öppnar igen måndagen 9 januari. Stödtelefonen har öppet sista gången söndagen 18 december, håller sedan stängt och öppnar söndagen 15 januari. Även vår jourmail stod@hobs.se håller stängt mellan 20 december och 9 januari.

Under tiden som chatten, telefonen och jourmailen har stängt kan finns det andra stödchatter och stödtelefoner som du kan vända dig till om du mår dåligt och behöver prata med någon. Bland annat dessa har öppet över jul och nyår:

Självmordslinjen: https://mind.se/

BRIS: https://www.bris.se/

En lista över fler stödverksamheter finns på https://www.hobs.se/zone/fakta-om-psykisk-ohalsa-och-obesitas/inside/1207. På deras respektive hemsidor finns information om öppettider och om du når dem via chatt, telefon eller mail.

Vi på HOBS önskar er en god jul och ett gott nytt år!



HOBS släpper unik rapport om PCOS ur ett patientperspektiv

Publicerad 2022-12-04

Många patienter som lever med övervikt eller obesitas har den hormonella störningen PCOS (polycystiskt ovariesyndrom). En av fyra kvinnor med ett BMI över 35 har PCOS. För att få en bild av hur det är att leva med PCOS och hur patienterna upplever vården har HOBS genomfört en undersökning i form av en enkät och intervjuer. Enkäten har haft över 1000 svarande. Resultatet är en unik rapport om PCOS ur ett patientperspektiv. 

Lanseringsevent 7 december

Onsdagen 7 december 12.00-13.00 presenteras rapporten i ett digitalt lanseringsevent. Rapportförfattaren Charlotte Ovesson redogör för de viktigaste resultaten från rapporten. Hur upplever patienterna sitt liv med PCOS? Var det lätt eller svårt att få en diagnos? Vilken hjälp har de fått av vården? Anser de att vården har tillräckliga kunskaper om PCOS? 

Lanseringseventet är öppet för alla intresserade, men vänder sig i synnerhet till dig som arbetar inom vården. Du anmäler dig genom att mejla info@hobs.se. Skriv “Anmälan 7 december” i ämnesraden. I god tid innan eventet får du en länk till Zoom via mejl. 

Stor kunskapsbrist

PCOS drabbar 10-20% av personer med livmoder i fertil ålder. Det ger symptom som viktuppgång, ökad kroppsbehåring, akne, psykisk ohälsa och infertilitet. Trots att det är en vanlig hormonell störning framkommer att det finns en stor kunskapsbrist inom vården. Patienterna som har deltagit i undersökningen uppger att de skulle vilja se en kunskapshöjning.

Det är ofta svårt att få hjälp för kvinnosjukdomar och att bli tagen på allvar, och rapporten visar att detta även gäller PCOS. Patienterna uppger i enkäten att symptomen de har av PCOS orsakar ett mycket stort lidande. Samtidigt tar vården inte lidandet på allvar. Beskedet om diagnosen ges på ett icke-empatiskt sätt, som om PCOS vore något litet och obetydligt. Många erbjuds ingen behandling. Dessutom har många patienter knappt fått någon information om vad PCOS innebär, utan de har skickats hem med uppmaningen att de ska själva ska söka information online.

Dåligt bemötande

Att dåligt bemötande av personer med övervikt eller obesitas inom vården är vanligt blir tydligt i rapporten. Patienter får höra att om de bara går ner i vikt kommer deras PCOS att försvinna, men de erbjuds ingen hjälp med viktnedgång. PCOS betraktas därmed som ett problem som patienten enkelt kan lösa själv genom att gå ner i vikt. Dessutom rapporterar många att de har blivit nekade fertilitetsbehandling på grund av för högt BMI.

Anmälan

Du anmäler dig genom att mejla info@hobs.se. Skriv “Anmälan 7 december” i ämnesraden. I god tid innan eventet får du en länk till Zoom via mejl.