Vi närmar oss slutet av 2023 och HOBS kan blicka tillbaka på ännu ett händelserikt år. Vi vill börja med att rikta ett stort tack till er medlemmar som gör vårt arbete möjligt! Vi vill också tacka alla sakkunniga som ingår i våra expertgrupper, ungdomar som är engagerade i ungdomsgruppen, volontärer som gör vår stödverksamhet möjlig och deltagare i fokusgruppen som bidrar med det viktiga patientperspektivet i olika sammanhang.
Under året som gått har såväl diagnosen som behandlingen av obesitas uppmärksammats i betydligt högre utsträckning än tidigare. Överlag är detta mycket positivt, men vi ser också hur gamla missuppfattningar och fördomar uttrycks av såväl företrädare för vården som i media och av beslutsfattare. Gång på gång har HOBS behövt påtala felaktigheter och lyfta fram korrekt fakta.
Fortfarande förekommer allvarlig stigmatisering och diskriminering av patienter med övervikt och obesitas. Det visar inte minst de två undersökningar HOBS genomfört under 2023, om bemötande inom vården och på apoteket. Undersökningarna kommer resultera i två rapporter som släpps under våren 2024.
Föreläsningar och Obesitas Sverige-vecka
Men det finns också mycket vi kan glädjas över från året som har gått. HOBS föreläsningar har haft fler anmälda än någonsin tidigare. Många är med live på Zoom och ännu fler utnyttjar medlemsförmånen att kunna se de inspelade föreläsningarna i efterhand. Föreläsningarna har handlat om bland annat om PCOS, hetsätningsstörning, NPF-diagnoser och obesitas samt läkemedel för obesitas.
Obesitas Sverige-veckan 2023 innehöll föreläsningar med några av Sveriges ledande experter och sakkunniga inom frågor som rör obesitas och övervikt och fick ett mycket positivt mottagande. HOBS ser fram emot att bjuda in till en liknande vecka under 2024. Markera gärna redan nu vecka 10 i kalendern, då HOBS planerar att bjuda in till intressanta lunchföreläsningar under hela veckan.
Stödverksamhet och skolprojekt
Vi är mycket glada över att vi under hösten, tack vare ökade anslag från Folkhälsomyndigheten, har haft möjlighet att utöka öppettiderna i vår stödverksamhet och hålla chatten öppen alla vardagar kl 11-13. Vi märker framför allt en ökning i antalet barn och unga som chattar med HOBS volontärer på sin lunchrast.
Att minska stigmatisering och viktmobbning i skolan är en viktig fråga för HOBS som sedan 2022 driver projektet Jag räknas med finansiering från Allmänna arvsfonden. Den första delen av den digitala utbildningen för skolpersonal, som handlar om barnobesitas och viktmobbning, har blivit mycket uppskattad. Under 2024 utökas utbildningen med en scenariobaserad del. Läs mer på hobs.se/jagraknas.
Patienternas röster
En av HOBS viktigaste uppgifter är att lyfta patienternas egna röster, som ofta försvinner i den allmänna debatten och beslutsfattarnas samtal. Vi arbetar för att den som lever med och mår dåligt av obesitas ska ha tolkningsföreträde kring sin egen sjukdom. Läs gärna några av patienternas berättelser på hobs.se/mystory.
Utbildningar för vården
Ett annat viktigt område för HOBS är att samarbeta med och utbilda vården för att öka kunskapen om hur vår patientgrupp önskar bli bemött och för att motverka diskriminering och stigmatisering. Under 2023 har vi hållit en rad föreläsningar och besökt många verksamheter för att dela med oss av kunskap och erfarenheter. Vi har även tagit fram en digital utbildning för vården om obesitas och psykisk ohälsa.
HOBS påverkar
HOBS arbetar också för att beslutsfattare på olika nivåer ska få en ökad förståelse för obesitas, som en komplex och kronisk sjukdom, och tillföra resurser som gör det möjligt för våra patienter att få en evidensbaserad och jämlik vård. Under året har vi deltagit i en rad betydelsefulla sammanhang och fört dialog med beslutsfattare och makthavare på alla nivåer i samhället.
Du behövs!
Vi är otroligt glada över att vi i tider när många andra organisationer tappar i medlemmar under hela året sett en tillströmning av nya medlemmar. Det är tydligt att HOBS arbete är viktigt och vi behöver göra ännu mer! Men för att kunna göra det måste vi bli ännu fler medlemmar. För bara 50 kronor om året gör du det möjligt för HOBS att fortsätta göra patienternas röster hörda. Det handlar inte om pengarna i sig, utan om antalet personer som ställer sig bakom HOBS arbete. Det påverkar bland annat vilka bidrag vi har möjlighet att söka. Kan du hjälpa oss med det är vi mycket tacksamma. Läs mer om hur du blir medlem på hobs.se/blimedlem.
Du som är medlem får bland annat gå kostnadsfritt på de föreläsningar vi arrangerar. Du får också delta i flera aktiviteter för medlemmar, såsom medlemsträffar och våra stödgrupper, till exempel för personer som genomgått bariatrisk kirurgi.
Tillsammans kan vi bidra till ett samhälle med mindre stigma och diskriminering av människor med större kroppar och allas rätt till jämlik, evidensbaserad och subventionerad vård!
Vi önskar dig en fortsatt glad december och ett gott nytt år!
Det har varit ett händelserikt och positivt år för projektet Jag räknas. Inte minst har den första delen av den digitala utbildningen för skolpersonal, som handlar om barnobesitas och viktmobbning, blivit mycket uppskattad. I dagsläget har hela 130 personer tagit del av den. Även höstens föreläsningar om barnobesitas och viktmobbning har haft många deltagare.
Ett stort tack till Neve och Mira!
En mycket viktig del i den digitala utbildningen är att få ta del av ungdomars egna
upplevelser från skolan och tankar kring vad som bör förändras. Därför är vi otroligt glada
över att Neve och Mira från ungdomsgruppen har valt att medverka och dela med sig av
sina egna erfarenheter från skolan. De berättar också hur de önskar att vuxna i skolan hade agerat i olika situationer.
Vad händer framöver?
Nästa steg i projektet är att i början av 2024 lansera den scenariobaserade delen av
utbildningen med fem nya moduler. I den får vi möta Karl, Alice och Sherman i olika situationer som kan uppstå i skolan och skolpersonalen får konkreta verktyg för hur de kan agera.
Ungdomsgruppen
Ungdomars egen medverkan i projektet är mycket viktig och vi fortsätter att rekrytera ungdomar till ungdomsgruppen. Sprid gärna information om våra kommande informationstäffar där även HOBS ungdomsrepresentant Mira kommer medverka:
- Tisdag 19 december kl 19.00-20.00
- Onsdag 3 januari kl 14.00-15.00
- Måndag 8 januari kl 14.00-15.00
Träffarna sker via Google Meet och en länk skickas ut i god tid till de som anmält sig. Ingen
nedladdning av något program behövs och anmälan görs till info@hobs.se eller via sms till
073-554 35 59. Det är samma information vid varje tillfälle så det går fint att anmäla sig till en eller flera av träffarna.
Tack till Allmänna arvsfonden
Vi vill också rikta ett stort tack till Allmänna arvsfonden som finansierar projektet!
Läs mer om projektet Jag räknas
Läs mer om projektet på hobs.se/jagraknas.
Vill din skola bli en av projektets pilotskolor? Läs mer på hobs.se/pilotskola.
Förutom att du är med och bidrar till en viktig samhällsförändring går du kostnadsfritt på HOBS digitala föreläsningar och får tillgång till ett stort arkiv av inspelade föreläsningar. Föreläsningarna du kan se handlar bland annat om PCOS, NPF-diagnoser och obesitas, hetsätningsstörning samt läkemedel för obesitas.
Att vara medlem i HOBS på riksnivå kostar 50 kronor per kalenderår. Du kan enkelt swisha beloppet till 1233059300 eller betala in på plusgirokonto 425716-8. Ange ditt namn samt kontaktuppgifter i fritexten när du gör betalningen, mejla därefter dina uppgifter till medlem@hobs.se. Läs mer om medlemskapet på hobs.se/blimedlem.
Som medlem gör du det möjligt för HOBS att arbeta mer långsiktigt, och inte enbart med öronmärkta projektmedel. Fler medlemmar gör det möjligt för oss att även söka verksamhetsbidrag. Din medlemsavgift på 50 kronor kan omvandlas till 2000 kronor i verksamhetsstöd till HOBS!
Dessa medel gör att HOBS i ännu högre utsträckning kan arbeta för att öka kunskapen om obesitas inom vården, hos beslutsfattare och i samhället i stort. De ger också HOBS bättre förutsättningar att arbeta förebyggande för att färre barn ska utveckla obesitas och för att fler med diagnosen ska få tillgång till en evidensbaserad och subventionerad vård.
Med dessa medel skulle vi även kunna utöka vårt viktiga arbete för att minska diskrimineringen och stigmatiseringen av personer som lever med obesitas.
Stort tack för ditt stöd!
Välkommen till en unik möjlighet att ge röst åt några av de inspirerande berättelserna som HOBS medlemmar har delat med sig av på hobs.se/mystory! Vi söker just nu efter dig med en bra radioröst och ev tidigare erfarenhet av att spela in för att hjälpa oss att ta dessa berättelser till nästa nivå.
Hos HOBS är vi stolta över att ha en välbesökt och uppskattad sida som har spridit dessa historier, men nu vill vi levandegöra dem ytterligare genom att spela in dem. Och du kan vara med och göra skillnad genom att ge dessa berättelser en röst!
Genom att göra inspelningen hemma hos dig själv med hörlurar och telefon eller dator, kan du bidrag och hjälpa oss att föra dessa berättelser vidare. Detta är en möjlighet att utveckla din förmåga att tolka och förmedla känslor och samtidigt göra något meningsfullt för vårt samhälle. Uppdraget görs som volontär och vi kan inte erbjuda någon ekonomisk ersättning, men du kommer att få erfarenheter som du kan ta med dig vidare.
Så vad väntar du på? Skicka in din intresseanmälan och en kort beskrivning av dina tidigare erfarenheter till info@hobs.se idag och märk ditt mail med “Spela in my story”. Därefter kommer du att få välja ut en berättelse som tilltalar dig och läsa in de första raderna så att vi kan höra din fantastiska röst. Efter detta kommer vi att skicka en ny berättelse till dig för inläsning.
Om du själv har en berättelse att dela med dig av, tveka inte att skicka in den till ambassador@hobs.se. Och om du föredrar att bli intervjuad och att vi skriver ihop din berättelse innan publicering, så ordnar vi det också. Du väljer själv om du vill vara anonym eller inte.
Vi ser fram emot att höra från dig och tillsammans göra skillnad genom dessa fantastiska berättelser!
Så motiverade en tjänsteperson med anställning på Kultur, arbete och folkhälsa i Höörs kommun varför det inte var lämpligt att sätta upp en affisch med information om stödverksamhet för personer med obesitas och övervikt i kommunens idrottshallar.
Medarbetaren skrev vidare: "Vi tycker inte att idrottshallar och simhallar är lämpliga ställen för denna typ av information, inte rätt målgrupp.”
Tyvärr är detta en inställning som många som lever med övervikt och obesitas möts av och vi på HOBS kan inte nog understryka hur stigmatiserande och okunnigt svaret från medarbetaren i Höörs kommun är.
Hela 52% av Sveriges befolkning lever med övervikt eller obesitas. De vistas på alla platser där människor i allmänhet vistas, inklusive idrottsanläggningar. Det finns en stereotyp bild av att personer som lever i en större kropp aldrig ägnar sig åt fysisk aktivitet.
HOBS antar att det är den fördomen som medarbetaren misstar för en sanning. Eftersom medarbetaren i fråga arbetar med bland annat folkhälsa ser vi detta som extra allvarligt.
I idrottshallar och simhallar vistas dessutom många barn och unga och vi vet hur viktigt det är att fokusera på inkluderingen och rörelseglädje. I synnerhet för barn med ett högre BMI, som ofta upplever dessa platser som extra tuffa att vistas på. Att vuxna föregår med gott exempel är viktigt för att motverka den viktmobbning många barn och unga utsätts för.
När HOBS kontaktade sektorschefen för Kultur, arbete och folkhälsa, för att lyfta frågan menade hon att det endast skett en misstolkning och att det medarbetaren menade var att det inte var lämpligt att sätta upp dessa affischer i idrottshallar där det inte finns bemanning.
Då inget i medarbetarens meddelande nämnde detta ser HOBS det som ett försök att bortförklara och släta över att en medarbetare diskriminerat en utsatt målgrupp.
Önskvärt vore istället att händelsen fungerade som en väckarklocka om att kommunens arbete med att motverka kränkning och diskriminering inte nått ut till alla medarbetare och att vidta åtgärder för att något liknande inte ska ske igen.
Höör har en högre förekomst av obesitas jämfört med andra kommuner i Skåne och Sverige. Totalt 19,34 % av befolkningen i Höör har enligt den senaste folkhälsostatistiken obesitas, att jämföras med 17,77 % i Skåne som helhet och 16% i Sverige. Andelen män med obesitas i Höör är 23,69 %, vilket är en mycket kraftig ökning från 13,8 % 2012.
HOBS har fått ytterligare medel från Folkhälsomyndigheten för att utöka öppettiderna i vår stödchatt. Vi kommer från och med vecka 41 att ha öppet måndag-fredag 11.00-13.00. Detta är en tid då många ungdomar chattar med oss. Barn och ungdomar med obesitas är ofta ofrivilligt ensamma och för dem fungerar stödchatten som en digital rastkompis. Det är viktigt att vi finns där för dem när de behöver oss.
Men stödchatten finns inte bara för ungdomar. Även du som är vuxen eller anhörig kan vända dig till vår chatt för att få stöd. Kanske har du haft en jobbig dag, eller så finns det något som du oroar dig för. Du är välkommen att chatta med oss och du bestämmer vad vi ska prata om.
Utöver de nya öppettiderna kommer vi att behålla våra kvällsöppettider i chatten: måndagar 18.00-20.00 och torsdagar 18.00-20.00. Stödtelefonen har öppet söndagar 18.00-20.00. Du kan läsa mer om vår stödverksamhet på hobs.se/chatt.
Med de nya beviljade medlen kommer vi även att ta fram en ny digital utbildning för samtalsstödjare. HOBS stödchatt och stödtelefon bemannas av volontärer som har genomgått en utbildning inför sitt viktiga uppdrag. Våra samtalsstödjare har olika bakgrunder och erfarenheter. Många är studenter som till exempel läser för att bli sjuksköterska, psykolog eller dietist och vill skaffa sig värdefull kunskap och erfarenhet av målgruppen.
Vill du också bli samtalsstödjare? Skicka ett mail till ambassador@hobs.se och berätta lite om dig själv.
”En angiverilag underminerar förtroendet för vårdsystemet”
Sjukvårdspersonal ska inte behöva anmäla patienter på migrationspolitiska grunder. Stoppa angiverilagen nu, skriver debattörer från flera patientorganisationer.
Trots omfattande kritik går regeringen vidare med utredningen om att offentligt anställda ska ange papperslösa. Det är emellertid oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter och skulle urholka rätten till vård. Sjuka människor som avstår vård på grund av rädsla riskerar att fara illa och samhället riskerar ett förtroendetapp för sjukvården.
Det förslag om en anmälningsplikt för anställda i offentlig sektor, som kommit att kallas angiverilagen, har varit föremål för intensiv debatt sedan Tidöavtalet undertecknades.
Som representanter för patienter och närstående menar vi att det är viktigt att granska utredningsdirektiven ur ett patientperspektiv och analysera dess potentiella påverkan på patienters integritet och rättigheter. Vi vill framför allt lyfta två centrala aspekter:
- Människor ska kunna söka vård utan att vara rädda för att bli anmälda av sjukvårdspersonal.
- Sjukvårdspersonal ska inte behöva anmäla patienter på migrationspolitiska grunder.
Sverige har länge varit känt för sin välfärdsmodell och sin strävan att erbjuda tillgång till sjukvård för alla, oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd. Alla har rätt till nödvändig vård som inte kan vänta i ett akut läge.
Dessa principer har varit avgörande för att säkerställa att alla invånare kan leva ett hälsosamt liv, att medicinska tillstånd inte förvärras på grund av utebliven vård och att samhället inte riskerar att drabbas av utbrott av smittsamma sjukdomar som inte behandlas i tid.
Modellen bygger på ett system där patienter kan känna sig trygga. En allvarligt sjuk människa som i sin nöd kommer till akuten eller vårdcentralen ska mötas av vårdpersonal som alltid har personens hälsa som det främsta målet; personal som har respekt för människovärde och patientens integritet. Det är en förutsättning för att patienten ska kunna prata öppet om sina symtom, sin situation och sin medicinska historia – något som i sin tur är helt avgörande för att patienten ska få effektiv och god vård som gagnar både den enskilde och samhället.
Sveriges riksdag har beslutat om en plattform för de etiska principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvården. Den bygger på tre grundläggande principer om människovärde, behov och solidaritet, samt kostnadseffektivitet – varav människovärdesprincipen är den högst prioriterade.
Principerna har dessutom blivit en del av Hälso- och sjukvårdslagen, som i tredje kapitlet första paragrafen stadgar att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde.
Sverige är enligt lag och internationella åtaganden skyldigt att se till att vissa grundläggande rättigheter för papperslösa tillgodoses. Skulle angiverilagen implementeras bryter den mot Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen och man ändrar dessutom sekretessreglerna inom hälso- och sjukvården, det vill säga genomför en förändring av tystnadsplikten.
Som patientföreträdare vet vi dessutom av egen erfarenhet att sjukvården redan är hårt belastad och har stora utmaningar framför sig. Fokus får aldrig ligga på att agera gränspolis, utan fokus måste förbli på kärnverksamheten och patientens bästa.
Sammanfattningsvis finns det risk för att en angiverilag underminerar förtroendet för vårdsystemet. Sjuka eller skadade personer ska aldrig behöva vara rädda för att söka vård. Det spelar ingen roll vilket land vi kommer ifrån, vilken religion eller juridisk status vi har. Sjukvården ska prioritera dem som har störst medicinska behov. För oss är alla människors lika värde grundbulten i hela sjukvårdssystemet. Stoppa angiverilagen nu!
Mikaela Odemyr, ordförande, Astma- och allergiförbundet
Susanne Dieroff Hay, ordförande, Bröstcancerförbundet
Thomas Magnusson, ordförande, Diabetes Sverige
Helena Conning, medgrundare, Forum Spetspatient
Nicklas Mårtensson, ordförande, Funktionsrätt Sverige
Lise Lidbäck, ordförande, Neuroförbundet
Lars-Ingvar Johansson, vice ordförande, Nätverket mot cancer
Margareta Haag, patientrepresentant, regeringens arbetsgrupp för precisionsmedicin och ATMP inom samverkansgruppen för hälsa och life science 2020-2022.
Peter Carstedt, patientrepresentant, regeringens samverkansgrupp för hälsa och Life science 2020-2022
Sara Riggare, patientrepresentant, regeringens samverkansgrupp för hälsa och Life science 2016-2022.
Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet
Anders Åkesson, ordförande, Riksförbundet Hjärt Lung
Jenny Vinglid, generalsekreterare, Riksförbundet HOBS
Maria Westerlund, ordförande, Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Anna Bergkvist, ordförande, Sköldkörtelförbundet
Nej, alla med ett högre BMI har inte diagnosen obesitas eller problem med sin hälsa. Men den som faktiskt har en diagnos har rätt att både få dela sin egen berättelse och upplevelse av att leva med diagnosen, och att välja att ta emot den vård som Socialstyrelsen rekommenderar.
Det pågår just nu en debatt kring Fredrik Boltes dokumentärserie Min tjockumentär, vars första avsnitt sändes på SVT i går kväll och som kan ses i sin helhet på SVT Play.
Fredrik Boltes är en patient med diagnosen obesitas som öppet delar med sig kring sjukdomen han levt med i många år. Han berättar om sin hälsa och om sitt val att genomföra en gastric bypass-operation. En behandlingsform som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas, som godkänts just för att den använts under många år och har god evidens för behandling av den komplexa och kroniska sjukdomen obesitas.
I dokumentären är Fredrik Boltes mycket tydlig med att hans val att genomgå en gastric bypass-operation på inget sätt handlar om utseende, utan att det handlar om att han vill få vara så frisk som möjligt i sin kroniska sjukdom. Att han vill få må bra och orka leka med sitt barn. Ändå framställs det i debatten som att operation främst handlar om utseende.
Vi måste gemensamt få ett stopp på hur hälsa och utseende blandas ihop. Att vilja få behandling för obesitas handlar inte om utseende utan om vilja att få må så bra som möjligt i sin sjukdom.
Vi är naturligtvis väl medvetna om att vi lever i ett samhälle med en smalhetsnorm, där den med ett högre BMI ständigt stigmatiseras och möts av fördomar och av fettfobi och fettförakt.
Men vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi kan både arbeta för att få slut på den helt oacceptabla diskrimineringen, som förekommer i hela samhället, även inom vården, OCH se den hälsoproblematik personer med diagnosen obesitas lever med.
Vi kan också se att diskriminering och stigmatisering bidrar till psykisk ohälsa och ofta förvärrar diagnosen för den som är sjuk. Samtidigt som vi ser att diagnosen obesitas för många även leder till fysisk ohälsa och ökad risk för diabetes Typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det måste vara varje patients eget val och rättighet att välja en evidensbaserad behandlingsmetod.
Det vi ser idag är att personer, som ofta själva poängterar att de är fullt friska och inte har några hälsoproblem, kritiserar personer med diagnosen obesitas och försöker ta ifrån dem deras röst och deras tolkningsföreträde kring sin egen sjukdom.
Som patientföreträdare för personer med diagnosen obesitas kan vi aldrig acceptera det. Vi kommer fortsätta att arbeta för att motverka den oacceptabla diskrimineringen av personer med ett högre BMI som sker inom vården, i media, i reklam, på arbetsplatser, i skolan, i simhallen, i klädbutiken och på andra platser i samhället.
Men vi kommer också fortsätta och arbeta för att den som lever med diagnosen obesitas ska ha tolkningsföreträde kring sin egen diagnos och inte tystas.
Vi kommer även fortsätta att arbeta för att alla som upplever att deras hälsa påverkas negativt av diagnosen obesitas ska ha rätt till en jämlik och evidensbaserad vård och behandling som ingår i högkostnadsskyddet.
Det handlar inte om utseende utan om rätten till att vara så frisk som möjligt i en komplex och kronisk sjukdom.
Från och med i höst kommer stödchatten att ha öppet även på fredagar 11.00-13.00. Under dagtid är det många ungdomar som vill chatta med oss medan de är i skolan. Ofrivillig ensamhet och mobbning är vanligt bland barn och unga med obesitas. Genom att vi utökar våra öppettider kan vi finnas där för dem.
Ungdomar och vuxna med övervikt eller obesitas, samt anhöriga, kan vända sig till vår stödchatt. I stödchatten får du prata med en samtalsstödjare som finns där för dig som en medmänniska och lyssnar på dig. Det är du som bestämmer vad ni ska prata om. Kanske har du haft en jobbig dag? Kanske har du blivit dåligt bemött inom vården? Vi finns här för dig.
Du kommer åt chatten via HOBS hemsida. När chatten är öppen syns en röd bubbla nere till höger på skärmen. Klicka på bubblan för att starta chatten.
Öppettiderna i chatten är:
Måndagar 18.00-20.00
Tisdagar 11.00-13.00
Torsdagar 18.00-20.00
Fredagar 11.00-13.00
Vi har även en stödtelefon som har öppet söndagar 18.00-20.00. Du når stödtelefonen på 020-20 80 10. Samtalet är helt anonymt. Om du hellre vill maila oss kan du kontakta vår jourmail på stod@hobs.se. Vi svarar inom tre arbetsdagar.
Samtalsstödjarna har ingen medicinsk expertis och ger inte råd om kost, viktminskning, läkemedel eller liknande. Om du har den typen av frågor rekommenderar vi att du vänder dig till vården. Syftet med stödchatten, stödtelefonen och jourmailen är att ge ett medmänskligt stöd.
Du kan läsa mer om vår stödverksamhet på hobs.se/stodchatt.
Onsdagen och torsdagen den 28-29/6 är vi på plats i småbåtshamnen för att träffa dig! Kom förbi och prata prevention, övervikt och obesitas med oss.
Lyssna på när patienter berättar hur det är att leva med obesitas, hetsätningsstörning eller psykisk ohälsa och obesitas.
Hur jobbar din kommun för att förebygga viktmobbning i skolan? Har din kommun en policy kring det här?
Hur ser vården ut i din region? Erbjuder ni behandling för bl.a barnobesitas?
Hur ser din kunskap ut kring hetsätningsstörning? Visste du att det är den mest vanligaste ätstörningen?
Vi finns på plats för att öka kunskapen till dig!