Nyheter

Viktigt att inte missa klassperspektivet

Publicerad 2022-08-10

Andelen personer i Sverige med obesitas fortsätter att öka och frågan om vilken roll hälsosamma livsmedel spelar lyfts just nu i debattartiklar och sociala medier. HOBS efterlyser en större medvetenhet kring familjers olika ekonomiska förutsättningar och hur det påverkar möjligheten att välja hälsosam mat.

En ny undersökning visar att andelen personer med obesitas i Stockholms län fortsätter att öka, och 2021 var uppe i 14,4 procent. Under de senaste tre åren har obesitas framför allt ökat snabbt hos de som är under 45 år.

Pandemin ses som en anledning till ökningen och vi på HOBS är inte förvånade. I våra stödsamtal har vi mött patienter som vittnat om isolering, nedstängda behandlingar och oro över att tillhöra en riskgrupp.

Som en följd av undersökningen ser vi nu också en debatt kring vad som är hälsosamma livsmedel och vilken mat som är bäst för att vända den negativa trenden. HOBS är positiv till att livsmedelsfrågan lyfts upp och att debatten utgår från evidens och fakta, inte eget tyckande och trender.

Men en fråga som vi upplever ofta glöms bort när vi pratar om livsmedel är olika gruppers möjlighet att faktisk köpa mer hälsosam kost. Inflationen är just nu alarmerande och vi ser att prisökningen är högst på livsmedel som klassas som mer hälsosamma och bättre val, och som förespråkas av forskare och myndigheter.

Idag finns det många barnfamiljer som av ekonomiska skäl har svårt att ge sina barn den rekommenderade mängden frukt och grönt, och andra livsmedel som bedöms som hälsosamma och viktiga för ett barn som växer. 

Att diskutera problemen med ultraprocessad mat är bra, men vi vill också se en debatt kring priset på hälsosamma livsmedel och vad som ska göras för att stötta de mest utsatta familjerna. Vi får stödsamtal från föräldrar som känner oro inför skolstarten och för att ha råd att skicka med sina barn en frukt till skolan varje dag.

När det går att få en korv med bröd för fem kronor, och ett litet äpple i butiken intill kostar åtta kronor är det något som är fel med systemet.

Vi på HOBS efterlyser också mer medel till forskning kring förebyggande insatser. Stora resurser läggs på att forska kring de följdsjukdomar som följer med obesitas, som cancer, diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar.

Men det finns också ett behov av mer forskning kring hur vi skapar ett samhälle som förebygger obesitas. Bland annat genom riktade insatser som stöttar de familjer som är mest utsatta, men också kring förändringar på övergripande samhällsnivå.

Ny HOBS träffas grupp!

Publicerad 2022-08-09

Välkommen till HOBS träffas: en digital samtalsgrupp för dig som har genomgått eller snart ska genomgå bariatrisk kirurgi.

En obesitasoperation är en stor omställning. Du behöver lära känna din kropp och dess nya signaler, och du behöver skaffa nya vanor. Kanske har du frågor och funderingar om livet som opererad. Vissa av dessa frågor ska självklart ställas till din vårdgivare, men det kan också vara skönt att prata med någon i samma situation. Därför finns HOBS träffas.

Vi träffas digitalt på Zoom en kväll i månaden och pratar om olika teman kopplade till livet som opererad. Samtalsträffarna leds av en samtalsledare från HOBS. Syftet med träffarna är gemenskap, och varken ledaren eller de som deltar har en medicinsk expertis.

"Dessa träffar har betytt otroligt mycket för mig då mitt landsting inte erbjöd mig någonting efter operationen. Jag var vilse i öknen och visste inte åt vilket håll man ska gå. HOBS träffas var min kompass som ledde mig rätt."
- Citat av en tidigare deltagare

När?
Första träffen är tisdagen 6/9 klockan 18.00-19.00. Vi träffas sedan samma tid den första tisdagen varje månad.

Vem?
Du som har genomgått bariatrisk kirurgi, till exempel gastric bypass eller sleeve, eller som snart ska opereras (har ett bokat operationsdatum).

Kostnad?
Gratis, men du behöver vara medlem i Riksförbundet HOBS. Medlemskap kostar 50 kronor per år. Läs mer här: https://www.hobs.se/info/om/209.

Anmäl dig genom att maila till ambassador@hobs.se senast tisdagen 23/8.

Med anledning av den pågående debatten i sociala medier, kring HOBS koppling till läkemedelsindustrin, väljer HOBS att skriva en förtydligande text. 

I flera inlägg och kommentarer påstår felaktigt att HOBS mottagit medel från Novo Nordisk och försökt undanhålla detta. Avtalet som lyfts fram ligger helt öppet i LIF och rapporten, som togs fram 2019, finns att läsa här: Rapport en tillräcklig och jämlik obesitasvård.pdf 

I avtalet mellan Novo Nordisk, HOBS och Reform Society, som skrivit rapporten står följande att läsa:

Den som läser rapporten kan också se att det inte primärt är läkemedel som lyfts fram som den mest prioriterade åtgärden.

I grund och botten handlar detta om en meningsskiljaktighet i sakfrågan kring ifall obestias är en sjukdom eller inte.

Obesitas antogs som diagnos av WHO redan 1997 och infördes som diagnos av Socialstyrelsen år 2013. Patientorganisationen HOBS ser obesitas som en sjukdom. Det innebär att vi anser att patienter med obesitas, precis som patienter med diabetes, psykisk ohälsa och andra sjukdomar ska ha rätt till evidensbaserad vård, inklusive läkemedel.

HOBS varken förespråkar eller avråder från operationer eller läkemedel, utan anser att patienter i samråd med sina läkare ska ha möjlighet att ta informerade beslut kring ifall de önskar ta del av evidensbaserad vård.

Precis som andra patientorganisationer medverkar vi i sammanhang där även läkemedelsbranschen och kirurgibranchen befinner sig. Liksom vi samtalar med representanter från samtliga riksdagspartier som är intresserade av frågan, och med livsmedelsbranschen och andra aktörer som på olika sätt är involverade i frågan.

HOBS finns först och främst till för den som identifierar sig själv som patient, det vill säga den som mår dåligt och genom en korrekt utredning fått diagnosen obesitas. Den som lever med ett högre BMI, men för övrigt känner sig frisk och mår bra har inte obesitas och ska naturligtvis inte heller få vård för sjukdomen.

Den fråga som HOBS driver är att patienter som själva önskar vård ska ha rätt till att få det. Vi vill att både utredning av diagnosen och evidensbaserad vård ska ges jämlikt i hela landet. Så ser det inte ut idag. Vi vill också att vården ska vara fri från diskriminering och stigmatisering av den som lever med ett högre BMI.

De senaste dagarna har en debatt om Socialstyrelsens nya riktlinjer för vård vid obesitas pågått i sociala medier. I samband med detta har kritik riktats mot HOBS medverkan i framtagandet av riktlinjerna.

HOBS välkomnar en öppen och livlig debatt, men anser samtidigt att det är viktigt att vi håller oss till sakfrågan och diskuterar baserat på fakta. I jämförelse med andra diagnoser uppstår det i samband med diskussioner om obesitas ofta många uttalanden baserade på känslor och tyckande.

HOBS är en patientorganisation och det innebär att vi främst arbetar för de som faktiskt är sjuka i obesitas, för de som lever med den här komplexa och kroniska sjukdomen, mår dåligt av den och vill få vård.

Det handlar inte om utseende eller om vilket BMI en person har, utan det handlar om patienter som genom en korrekt utredning fått diagnosen obesitas. Det är viktigt att ha i åtanke att dessa riktlinjer är för patienter som är sjuka och behöver vård. De handlar inte om förebyggande arbete.

Vi ser att det är här det uppstår mycket missuppfattningar kring vem riktlinjerna är till för. Syftet med riktlinjerna är just att alla med ett högre BMI, som mår dåligt, ska ha rätt till en korrekt utredning och till en jämlik och evidensbaserad vård.

Riktlinjerna anger VAD som ska göras inom vård av obesitas utifrån den evidens som finns idag. Det nationella vårdprogrammet som ligger under NPO (nationella programområden) ska nu ta fram riktlinjer för HUR detta ska ske. Till exempel hur en medicinsk utredning ska gå till och vad ska den innefatta, och hur uppföljningen efter kirurgi ska se ut. HOBS är även med i arbetet med det nationella vårdprogrammet. 

Att HOBS har varit med i prioriteringsarbetet av de nya riktlinjerna utifrån ett patientperspektiv, innebär inte per automatik att vi har fått igenom alla synpunkter vi framfört. Socialstyrelsen har som myndighet tagit fram innehållet i riktlinjerna, det vill säga åtgärderna. Tillsammans med 29 andra experter och aktörer har HOBS varit delaktig i att prioritera åtgärderna utifrån den mall som socialstyrelsen använder sig av. Det är också socialstyrelsen som har sista ordet kring riktlinjerna, och vi har inte fått läsa igenom texterna innan de publicerades.

Riktlinjerna är till för att beslutsfattare ska prioritera vården för de som är i behov av vård. Det vi på HOBS är stolta över att ha fått igenom i riktlinjerna är att det krävs en medicinsk bedömning och utredning som avgör om du är sjuk och står i behov av vård. BMI ska inte vara grund för en bedömning om du är frisk eller sjuk, utan enbart fungera som en första screening för vidare utredning.

Du som patient ska utredas för det du söker vård för, inte dömas på förhand utifrån utseende eller få en diagnos utan utredning. Vårdpersonal ska också utbildas i de här frågorna för att minska risken för diskriminering och stigmatisering.

Visar sedan utredningen att du har diagnosen obesitas ska de åtgärder som följer bygga på evidens. En gedigen expert- och prioriteringsgrupp har gått igenom all evidens som finns kring de åtgärder som erbjuds. Allt underlag finns att tillgå i materialet från Socialstyrelsen. 

Det finns delar i riktlinjerna som HOBS inte är nöjda med och vi kommer skicka in synpunkter. Just nu befinner vi oss i en process där våra medlemmar får lämna sina synpunkter. Vi ser fram emot att riktlinjerna ska uppdateras och att det framöver kommer läggas till fler åtgärder.

HOBS har under hela processen i arbetet med riktlinjerna haft med patienter som är sjuka och står i behov av behandling för sin sjukdom. Vi är fortfarande inte nöjda med riktlinjerna och kommer att skicka in synpunkter. Vi hoppas även att fler skickar in synpunkter på riktlinjerna.

Vi önskar att alla som är intresserade av frågan verkligen läser igenom riktlinjerna, utifrån det syfte de är framtagna. Den som önskar ytterligare information om HOBS medverkan i framtagandet av riktlinjerna är välkommen att kontakta oss.

Lever du med hetsätningsstörning?

Publicerad 2022-06-21

Lever du med hetsätningsstörning? Då vill vi på HOBS gärna veta mer om dina erfarenheter och hur du har upplevt din eventuella kontakt med vården.

Genom att svara anonymt på vår enkät är du med och påverkar HOBS framtida arbete med frågor som rör hetsätningsstörning. Du hittar enkäten HÄR och på hobs.se/dinasiktraknas.

Undersökningen kommer att sammanställas i en rapport som HOBS sedan använder för att påverka vården och arbeta för minskad stigmatisering i samhället.

Många som har hetsätningsstörning lever också med övervikt eller obesitas. Därför vill HOBS framöver arbeta mer aktivt med frågor som är betydelsefulla för dig som lever med hetsätningsstörning.

Hetsätning är en av de vanligaste ätstörningarna. För att HOBS ska kunna öka kunskapen och förståelsen för diagnosen är det mycket viktigt att du som patient får göra din röst hörd.