Välkommen till en unik möjlighet att ge röst åt några av de inspirerande berättelserna som HOBS medlemmar har delat med sig av på hobs.se/mystory! Vi söker just nu efter dig med en bra radioröst och ev tidigare erfarenhet av att spela in för att hjälpa oss att ta dessa berättelser till nästa nivå.
Hos HOBS är vi stolta över att ha en välbesökt och uppskattad sida som har spridit dessa historier, men nu vill vi levandegöra dem ytterligare genom att spela in dem. Och du kan vara med och göra skillnad genom att ge dessa berättelser en röst!
Genom att göra inspelningen hemma hos dig själv med hörlurar och telefon eller dator, kan du bidrag och hjälpa oss att föra dessa berättelser vidare. Detta är en möjlighet att utveckla din förmåga att tolka och förmedla känslor och samtidigt göra något meningsfullt för vårt samhälle. Uppdraget görs som volontär och vi kan inte erbjuda någon ekonomisk ersättning, men du kommer att få erfarenheter som du kan ta med dig vidare.
Så vad väntar du på? Skicka in din intresseanmälan och en kort beskrivning av dina tidigare erfarenheter till info@hobs.se idag och märk ditt mail med “Spela in my story”. Därefter kommer du att få välja ut en berättelse som tilltalar dig och läsa in de första raderna så att vi kan höra din fantastiska röst. Efter detta kommer vi att skicka en ny berättelse till dig för inläsning.
Om du själv har en berättelse att dela med dig av, tveka inte att skicka in den till ambassador@hobs.se. Och om du föredrar att bli intervjuad och att vi skriver ihop din berättelse innan publicering, så ordnar vi det också. Du väljer själv om du vill vara anonym eller inte.
Vi ser fram emot att höra från dig och tillsammans göra skillnad genom dessa fantastiska berättelser!
Så motiverade en tjänsteperson med anställning på Kultur, arbete och folkhälsa i Höörs kommun varför det inte var lämpligt att sätta upp en affisch med information om stödverksamhet för personer med obesitas och övervikt i kommunens idrottshallar.
Medarbetaren skrev vidare: "Vi tycker inte att idrottshallar och simhallar är lämpliga ställen för denna typ av information, inte rätt målgrupp.”
Tyvärr är detta en inställning som många som lever med övervikt och obesitas möts av och vi på HOBS kan inte nog understryka hur stigmatiserande och okunnigt svaret från medarbetaren i Höörs kommun är.
Hela 52% av Sveriges befolkning lever med övervikt eller obesitas. De vistas på alla platser där människor i allmänhet vistas, inklusive idrottsanläggningar. Det finns en stereotyp bild av att personer som lever i en större kropp aldrig ägnar sig åt fysisk aktivitet.
HOBS antar att det är den fördomen som medarbetaren misstar för en sanning. Eftersom medarbetaren i fråga arbetar med bland annat folkhälsa ser vi detta som extra allvarligt.
I idrottshallar och simhallar vistas dessutom många barn och unga och vi vet hur viktigt det är att fokusera på inkluderingen och rörelseglädje. I synnerhet för barn med ett högre BMI, som ofta upplever dessa platser som extra tuffa att vistas på. Att vuxna föregår med gott exempel är viktigt för att motverka den viktmobbning många barn och unga utsätts för.
När HOBS kontaktade sektorschefen för Kultur, arbete och folkhälsa, för att lyfta frågan menade hon att det endast skett en misstolkning och att det medarbetaren menade var att det inte var lämpligt att sätta upp dessa affischer i idrottshallar där det inte finns bemanning.
Då inget i medarbetarens meddelande nämnde detta ser HOBS det som ett försök att bortförklara och släta över att en medarbetare diskriminerat en utsatt målgrupp.
Önskvärt vore istället att händelsen fungerade som en väckarklocka om att kommunens arbete med att motverka kränkning och diskriminering inte nått ut till alla medarbetare och att vidta åtgärder för att något liknande inte ska ske igen.
Höör har en högre förekomst av obesitas jämfört med andra kommuner i Skåne och Sverige. Totalt 19,34 % av befolkningen i Höör har enligt den senaste folkhälsostatistiken obesitas, att jämföras med 17,77 % i Skåne som helhet och 16% i Sverige. Andelen män med obesitas i Höör är 23,69 %, vilket är en mycket kraftig ökning från 13,8 % 2012.
HOBS har fått ytterligare medel från Folkhälsomyndigheten för att utöka öppettiderna i vår stödchatt. Vi kommer från och med vecka 41 att ha öppet måndag-fredag 11.00-13.00. Detta är en tid då många ungdomar chattar med oss. Barn och ungdomar med obesitas är ofta ofrivilligt ensamma och för dem fungerar stödchatten som en digital rastkompis. Det är viktigt att vi finns där för dem när de behöver oss.
Men stödchatten finns inte bara för ungdomar. Även du som är vuxen eller anhörig kan vända dig till vår chatt för att få stöd. Kanske har du haft en jobbig dag, eller så finns det något som du oroar dig för. Du är välkommen att chatta med oss och du bestämmer vad vi ska prata om.
Utöver de nya öppettiderna kommer vi att behålla våra kvällsöppettider i chatten: måndagar 18.00-20.00 och torsdagar 18.00-20.00. Stödtelefonen har öppet söndagar 18.00-20.00. Du kan läsa mer om vår stödverksamhet på hobs.se/chatt.
Med de nya beviljade medlen kommer vi även att ta fram en ny digital utbildning för samtalsstödjare. HOBS stödchatt och stödtelefon bemannas av volontärer som har genomgått en utbildning inför sitt viktiga uppdrag. Våra samtalsstödjare har olika bakgrunder och erfarenheter. Många är studenter som till exempel läser för att bli sjuksköterska, psykolog eller dietist och vill skaffa sig värdefull kunskap och erfarenhet av målgruppen.
Vill du också bli samtalsstödjare? Skicka ett mail till ambassador@hobs.se och berätta lite om dig själv.
”En angiverilag underminerar förtroendet för vårdsystemet”
Sjukvårdspersonal ska inte behöva anmäla patienter på migrationspolitiska grunder. Stoppa angiverilagen nu, skriver debattörer från flera patientorganisationer.
Trots omfattande kritik går regeringen vidare med utredningen om att offentligt anställda ska ange papperslösa. Det är emellertid oförenligt med grundläggande mänskliga rättigheter och skulle urholka rätten till vård. Sjuka människor som avstår vård på grund av rädsla riskerar att fara illa och samhället riskerar ett förtroendetapp för sjukvården.
Det förslag om en anmälningsplikt för anställda i offentlig sektor, som kommit att kallas angiverilagen, har varit föremål för intensiv debatt sedan Tidöavtalet undertecknades.
Som representanter för patienter och närstående menar vi att det är viktigt att granska utredningsdirektiven ur ett patientperspektiv och analysera dess potentiella påverkan på patienters integritet och rättigheter. Vi vill framför allt lyfta två centrala aspekter:
- Människor ska kunna söka vård utan att vara rädda för att bli anmälda av sjukvårdspersonal.
- Sjukvårdspersonal ska inte behöva anmäla patienter på migrationspolitiska grunder.
Sverige har länge varit känt för sin välfärdsmodell och sin strävan att erbjuda tillgång till sjukvård för alla, oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd. Alla har rätt till nödvändig vård som inte kan vänta i ett akut läge.
Dessa principer har varit avgörande för att säkerställa att alla invånare kan leva ett hälsosamt liv, att medicinska tillstånd inte förvärras på grund av utebliven vård och att samhället inte riskerar att drabbas av utbrott av smittsamma sjukdomar som inte behandlas i tid.
Modellen bygger på ett system där patienter kan känna sig trygga. En allvarligt sjuk människa som i sin nöd kommer till akuten eller vårdcentralen ska mötas av vårdpersonal som alltid har personens hälsa som det främsta målet; personal som har respekt för människovärde och patientens integritet. Det är en förutsättning för att patienten ska kunna prata öppet om sina symtom, sin situation och sin medicinska historia – något som i sin tur är helt avgörande för att patienten ska få effektiv och god vård som gagnar både den enskilde och samhället.
Sveriges riksdag har beslutat om en plattform för de etiska principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvården. Den bygger på tre grundläggande principer om människovärde, behov och solidaritet, samt kostnadseffektivitet – varav människovärdesprincipen är den högst prioriterade.
Principerna har dessutom blivit en del av Hälso- och sjukvårdslagen, som i tredje kapitlet första paragrafen stadgar att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde.
Sverige är enligt lag och internationella åtaganden skyldigt att se till att vissa grundläggande rättigheter för papperslösa tillgodoses. Skulle angiverilagen implementeras bryter den mot Barnkonventionen och Funktionsrättskonventionen och man ändrar dessutom sekretessreglerna inom hälso- och sjukvården, det vill säga genomför en förändring av tystnadsplikten.
Som patientföreträdare vet vi dessutom av egen erfarenhet att sjukvården redan är hårt belastad och har stora utmaningar framför sig. Fokus får aldrig ligga på att agera gränspolis, utan fokus måste förbli på kärnverksamheten och patientens bästa.
Sammanfattningsvis finns det risk för att en angiverilag underminerar förtroendet för vårdsystemet. Sjuka eller skadade personer ska aldrig behöva vara rädda för att söka vård. Det spelar ingen roll vilket land vi kommer ifrån, vilken religion eller juridisk status vi har. Sjukvården ska prioritera dem som har störst medicinska behov. För oss är alla människors lika värde grundbulten i hela sjukvårdssystemet. Stoppa angiverilagen nu!
Mikaela Odemyr, ordförande, Astma- och allergiförbundet
Susanne Dieroff Hay, ordförande, Bröstcancerförbundet
Thomas Magnusson, ordförande, Diabetes Sverige
Helena Conning, medgrundare, Forum Spetspatient
Nicklas Mårtensson, ordförande, Funktionsrätt Sverige
Lise Lidbäck, ordförande, Neuroförbundet
Lars-Ingvar Johansson, vice ordförande, Nätverket mot cancer
Margareta Haag, patientrepresentant, regeringens arbetsgrupp för precisionsmedicin och ATMP inom samverkansgruppen för hälsa och life science 2020-2022.
Peter Carstedt, patientrepresentant, regeringens samverkansgrupp för hälsa och Life science 2020-2022
Sara Riggare, patientrepresentant, regeringens samverkansgrupp för hälsa och Life science 2016-2022.
Lotta Håkansson, ordförande, Reumatikerförbundet
Anders Åkesson, ordförande, Riksförbundet Hjärt Lung
Jenny Vinglid, generalsekreterare, Riksförbundet HOBS
Maria Westerlund, ordförande, Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Anna Bergkvist, ordförande, Sköldkörtelförbundet
Nej, alla med ett högre BMI har inte diagnosen obesitas eller problem med sin hälsa. Men den som faktiskt har en diagnos har rätt att både få dela sin egen berättelse och upplevelse av att leva med diagnosen, och att välja att ta emot den vård som Socialstyrelsen rekommenderar.
Det pågår just nu en debatt kring Fredrik Boltes dokumentärserie Min tjockumentär, vars första avsnitt sändes på SVT i går kväll och som kan ses i sin helhet på SVT Play.
Fredrik Boltes är en patient med diagnosen obesitas som öppet delar med sig kring sjukdomen han levt med i många år. Han berättar om sin hälsa och om sitt val att genomföra en gastric bypass-operation. En behandlingsform som rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid obesitas, som godkänts just för att den använts under många år och har god evidens för behandling av den komplexa och kroniska sjukdomen obesitas.
I dokumentären är Fredrik Boltes mycket tydlig med att hans val att genomgå en gastric bypass-operation på inget sätt handlar om utseende, utan att det handlar om att han vill få vara så frisk som möjligt i sin kroniska sjukdom. Att han vill få må bra och orka leka med sitt barn. Ändå framställs det i debatten som att operation främst handlar om utseende.
Vi måste gemensamt få ett stopp på hur hälsa och utseende blandas ihop. Att vilja få behandling för obesitas handlar inte om utseende utan om vilja att få må så bra som möjligt i sin sjukdom.
Vi är naturligtvis väl medvetna om att vi lever i ett samhälle med en smalhetsnorm, där den med ett högre BMI ständigt stigmatiseras och möts av fördomar och av fettfobi och fettförakt.
Men vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Vi kan både arbeta för att få slut på den helt oacceptabla diskrimineringen, som förekommer i hela samhället, även inom vården, OCH se den hälsoproblematik personer med diagnosen obesitas lever med.
Vi kan också se att diskriminering och stigmatisering bidrar till psykisk ohälsa och ofta förvärrar diagnosen för den som är sjuk. Samtidigt som vi ser att diagnosen obesitas för många även leder till fysisk ohälsa och ökad risk för diabetes Typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det måste vara varje patients eget val och rättighet att välja en evidensbaserad behandlingsmetod.
Det vi ser idag är att personer, som ofta själva poängterar att de är fullt friska och inte har några hälsoproblem, kritiserar personer med diagnosen obesitas och försöker ta ifrån dem deras röst och deras tolkningsföreträde kring sin egen sjukdom.
Som patientföreträdare för personer med diagnosen obesitas kan vi aldrig acceptera det. Vi kommer fortsätta att arbeta för att motverka den oacceptabla diskrimineringen av personer med ett högre BMI som sker inom vården, i media, i reklam, på arbetsplatser, i skolan, i simhallen, i klädbutiken och på andra platser i samhället.
Men vi kommer också fortsätta och arbeta för att den som lever med diagnosen obesitas ska ha tolkningsföreträde kring sin egen diagnos och inte tystas.
Vi kommer även fortsätta att arbeta för att alla som upplever att deras hälsa påverkas negativt av diagnosen obesitas ska ha rätt till en jämlik och evidensbaserad vård och behandling som ingår i högkostnadsskyddet.
Det handlar inte om utseende utan om rätten till att vara så frisk som möjligt i en komplex och kronisk sjukdom.
Från och med i höst kommer stödchatten att ha öppet även på fredagar 11.00-13.00. Under dagtid är det många ungdomar som vill chatta med oss medan de är i skolan. Ofrivillig ensamhet och mobbning är vanligt bland barn och unga med obesitas. Genom att vi utökar våra öppettider kan vi finnas där för dem.
Ungdomar och vuxna med övervikt eller obesitas, samt anhöriga, kan vända sig till vår stödchatt. I stödchatten får du prata med en samtalsstödjare som finns där för dig som en medmänniska och lyssnar på dig. Det är du som bestämmer vad ni ska prata om. Kanske har du haft en jobbig dag? Kanske har du blivit dåligt bemött inom vården? Vi finns här för dig.
Du kommer åt chatten via HOBS hemsida. När chatten är öppen syns en röd bubbla nere till höger på skärmen. Klicka på bubblan för att starta chatten.
Öppettiderna i chatten är:
Måndagar 18.00-20.00
Tisdagar 11.00-13.00
Torsdagar 18.00-20.00
Fredagar 11.00-13.00
Vi har även en stödtelefon som har öppet söndagar 18.00-20.00. Du når stödtelefonen på 020-20 80 10. Samtalet är helt anonymt. Om du hellre vill maila oss kan du kontakta vår jourmail på stod@hobs.se. Vi svarar inom tre arbetsdagar.
Samtalsstödjarna har ingen medicinsk expertis och ger inte råd om kost, viktminskning, läkemedel eller liknande. Om du har den typen av frågor rekommenderar vi att du vänder dig till vården. Syftet med stödchatten, stödtelefonen och jourmailen är att ge ett medmänskligt stöd.
Du kan läsa mer om vår stödverksamhet på hobs.se/stodchatt.
Onsdagen och torsdagen den 28-29/6 är vi på plats i småbåtshamnen för att träffa dig! Kom förbi och prata prevention, övervikt och obesitas med oss.
Lyssna på när patienter berättar hur det är att leva med obesitas, hetsätningsstörning eller psykisk ohälsa och obesitas.
Hur jobbar din kommun för att förebygga viktmobbning i skolan? Har din kommun en policy kring det här?
Hur ser vården ut i din region? Erbjuder ni behandling för bl.a barnobesitas?
Hur ser din kunskap ut kring hetsätningsstörning? Visste du att det är den mest vanligaste ätstörningen?
Vi finns på plats för att öka kunskapen till dig!
Välkommen till en träff för dig som är ungdom i åldern 14-19 år som lever med obesitas!
HOBS och projektet “Jag räknas” bjuder in dig till Hotell Halland i Kungsbacka söndagen den 7 maj klockan 11:00 - 15:00.
Vi på patientorganisationen HOBS (Hälsa oberoende av storlek) arbetar för att vuxna i skolans värld bättre ska förstå viktmobbning och vad de kan göra för att motverka och stoppa det. I det arbetet är det superviktigt att vi får veta mer om vad du som är ung och nyligen gått på låg- och mellanstadiet tycker och tänker.
På träffen kommer vi att börja med att presentera oss för varandra och lära känna varandra lite bättre. Därefter kommer HOBS att bjuda på lunch. Efter lunchen kommer vi att berätta mer om projektet, vad planen är och hur du kan bidra i projektet på ett sätt som känns rätt och bra för just dig.
Det kan till exempel vara att dela dina personliga erfarenheter av viktmobbning under din tid i låg- och mellanstadiet. Till exempel minnen från lektioner och raster, kommentarer och situationer där du känt dig extra utsatt. Till exempel under gymnastiklektioner eller besök hos skolsköterskan.
Du får i så fall tillsammans med en representant från HOBS hjälp att dokumentera din berättelse på det sätt som passar dig bäst och som du känner dig mest bekväm med. Inget kommer att publiceras utan att du själv fått ta del av det slutliga resultatet och godkänna det, och du kan medverka anonymt.
Du kan också välja att enbart vara med i vår referensgrupp. Då kommer du att få utvärdera det material vi tar fram för vuxna som arbetar inom skolan och komma med idéer kring hur vi gör det så bra som möjligt.
Dagen kommer att avslutas med att vi går igenom viktiga datum för kommande steg i projektet. Du får också möjlighet att ställa alla dina frågor och dela dina tankar och funderingar.
Anmäl dig senast den 30 april till Ellen på mail till ellen.ohrnell@hobs.se eller sms/telefon till 073-581 94 41. Berätta om du vill ha specialkost, t ex vegetariskt alternativ.
Vi ser mycket fram emot att träffa dig!
Ellen och Johan på HOBS
Stigmatisering, diskriminering och mobbning baserat på kroppsstorlek är tyvärr vanligt inom skolan och många barn och unga mår dåligt. Under loven finns det tid att reflektera och då känner sig många ensamma och mår extra dåligt.
Därför håller HOBS stödchatt extra öppet under vecka 14 och 15.
Barn, ungdomar, vårdnadshavare, anhöriga och skolpersonal kan höra av sig till stödchatten som är öppen klockan 11-13 tisdag, onsdag och torsdag och även klockan 18-20 på måndagar och torsdagar.
På söndagar klockan 18-20 går det att ringa till HOBS stödtelefon på nummer 020-20 80 10.
Du hittar HOBS stödchatt på hobs.se. När chatten är öppen finns det en röd bubbla nere i högre hörnet som du klickar på för att öppna chatten.
Välkommen till en digital föreläsning om viktstigma och bemötande, den 29 mars, kl 12.00-13.00 via Zoom.
Anne Christenson berättar om obesitas och viktstigma. Hur uppstår viktstigma? Hur yttrar sig stigmatisering i hälso- och sjukvården, och vad kan göras för att förbättra kommunikation och bemötande?
Anne Christenson är fysioterapeut, kognitiv terapeut och obesitasforskare med 25 års erfarenhet av att arbeta med frågor som rör obesitas. Hon arbetar kliniskt med patienter på
Överviktscentrum, Akademiskt Specialistcentrum i Stockholm.
Hennes forskning handlar om obesitas vid graviditet, om viktrecidiv efter magsäckskirurgi samt om viktstigma, bemötande och hur man samtalar om kroppsvikt och levnadsvanor.
Föreläsningen äger rum digitalt, på Zoom, kl 12.00-13.00. För medlemmar i HOBS är föreläsningen gratis. Medlemskap i HOBS kostar 50 kronor per år. Läs mer och anmäl dig på
hobs.se/blimedlem.
Alla kan bli medlemmar i HOBS, och genom att vara medlem stöttar du HOBS arbete för en jämlik vård och ett gott bemötande för alla oavsett kroppsstorlek. Eftersom vi arbetar med att föra fram patientperspektivet är vi en viktig röst och vi samverkar ofta med vården och forskningen.
Du anmäler dig på
här . Anmäl dig senast den 29 mars kl 9.00. I god tid innan föreläsningen startar får du ett mejl med länk till Zoom.