Reklamombudsmannen har meddelat att Pressbyråns godisreklam inte strider mot kravet på socialt och yrkesmässigt ansvar.
Pressbyrån har haft en reklam med bilder på gravidmagar och godis. På en av affischerna stod det: “Hej! Alla kan bli sugna på snacks. Men om man vill ha riktig expertis i frågan, vänder man sig förstås till några blivande mammor.” Viktuppgång under graviditet är något som många drabbas av och därför är det extra viktigt att äta hälsosamt. Att Pressbyrån väljer att skämta om det här, och i reklamen fokusera på en grupp där många kämpar med vikten, är ansvarslöst. På grund av detta har Obesitas Sverige anmält Pressbyråns reklam till Reklamombudsmannen. Även Dietisternas Riksförbund har anmält reklamen.
Reklamombudsmannen väljer att fria reklamen. De går på Pressbyråns linje: “Det är annonsörens uppfattning att konsumenter som utgör både Sveriges befolkning och blivande mammor är kapabla att fatta egna beslut gällande vilka livsmedel de konsumerar.”
De senaste decennierna har andelen personer i Sverige som lever med övervikt eller obesitas ökat kraftigt. Detta beror på att vi lever i ett samhälle med en betydligt större tillgång till ohälsosamma livsmedel och där en stor del av befolkningen även är mer stillasittande. Det beror inte på att individer idag är mindre “kapabla att fatta egna beslut”, utan det beror på omgivningen. Det blir allt svårare att hålla vikten och här behöver även företag ta ansvar.
Att framställa obesitas som något som handlar om individens karaktär och moral, att det skulle handla om att göra dåliga val, är stigmatiserande. Denna bild skadar personer som lever med den kroniska och komplexa sjukdomen obesitas, bland annat genom att de får ett dåligt bemötande och blir utsatta för mobbning.
Vad annonsören inte heller tycks förstå är att olika grupper i samhället drabbas av obesitas i olika hög utsträckning. Socioekonomiskt utsatta människor drabbas i högre utsträckning. Beror det på att dessa är mindre “kapabla att fatta egna beslut”? Nej, självklart inte. Obesitas är en sjukdom som beror på faktorer som stress, sömn, psykisk ohälsa, utbildningsnivå och funktionsvariation. När vi reducerar obesitas till en fråga om individens förmåga att fatta beslut är det inga smickrande saker vi insinuerar om de socialt utsatta människor som i högre utsträckning lever med sjukdomen.
Vidare står det: “Annonsören ger inga rekommendationer och moraliserar inte över kunders kostval utan visar istället i kampanjen upp att det finns något för alla.” Att påstå att man inte “moraliserar” utan låter individen fritt välja är att totalt ignorera de ojämlika förhållanden som ligger bakom att obesitas framför allt drabbar utsatta människor.
Reklamombudsmannens bedömning vittnar också om den fördomsfulla bild som finns av personer med obesitas. När det gäller reklam om till exempel spel, tobak och alkohol förväntas annonsören ta socialt ansvar. Här ses det som självklart att det är mer komplext än att individen kan göra ett klokt val att spela måttligt. Men när vi talar om obesitas finns de sociala faktorerna över huvud taget inte med. Allt görs till en fråga om individens val. Detta visar tydligt att Reklamombudsmannen inte har kunskap om sjukdomen obesitas.
I Sverige år 2024 är frågan om hälsa och tillgång till vård mer än bara en medicinsk angelägenhet – det är en fråga om rättvisa och jämlikhet. Detta gäller i synnerhet de 1,4 miljoner svenskar som lever med eller riskerar att utveckla obesitas. Trots att obesitas är en kronisk sjukdom förväntas den som drabbas i hög grad att själv bekosta sin behandling.
Enligt en undersökning utförd av Riksförbundet Obesitas Sverige (tidigare HOBS) har endast 43% av patienterna med obesitas som besvarat enkäten fått information eller erbjudande om behandling.
Detta är oacceptabelt. Undersökningen visar att 8 av 10 patienter inte har något emot att deras vårdgivare lyfter frågan om deras vikt, så länge det sker på ett respektfullt och stödjande sätt. Istället möts de ofta av fördomsfulla attityder och nedlåtande kommentarer som inte bara är kränkande utan också underminerar deras rätt till vård och respekt.
Patienter med obesitas behandlas ofta med förakt och får höra enkla råd som att "äta mindre och röra sig mer", utan att deras individuella behov tas hänsyn till. Det finns en djupt rotad missuppfattning, både inom samhället och vården, att obesitas är ett resultat av bristande viljestyrka och avsaknad av disciplin. Detta är en skadlig attityd som förnekar patienterna den vård och det stöd de har rätt till.
Det är viktigt att förstå att obesitas inte bara är en fråga om ett högre BMI, utan en komplex sjukdom med många faktorer inblandade. Det är inte rimligt att förvänta sig att patienten ska kunna lösa det på egen hand. Det är dags att börja se obesitas för vad det verkligen är – ett medicinsk tillstånd som kräver professionell vård och behandling.
Dessutom förvärrar situationen den ekonomiska ojämlikheten ytterligare. Bara ett fåtal obesitaspatienter får statligt subventionerad kirurgi varje år, medan många tvingas vända sig till privata kliniker och betala för sina egna behandlingar. De höga kostnaderna för läkemedel och operationer gör att behandling blir oåtkomlig för många, vilket i sin tur leder till ökade klyftor mellan de som har råd och de som inte har det.
Det är hög tid att våra beslutsfattare tar sitt ansvar och agerar för att säkerställa att alla människor, oavsett ekonomisk ställning, har tillgång till den vård och behandling de behöver. Vi kan inte längre acceptera att behandling av obesitas är en klassfråga. Det är dags att omforma vården så att den blir mer rättvis, inkluderande och respektfull mot alla patienter.
Läs hela rapporten här:
Välkommen till Obesitas Sverige-veckan 2024, den 4-8 mars
Den 4 mars är det World Obesity Day och det uppmärksammar Obesitas Sverige genom att hela vecka 10, den 4-8 mars, bjuda in till kostnadsfria föreläsningar online med några av Sveriges främsta experter på området. Såklart kommer vi även få höra patientröster under veckan!
Tillsammans med föreläsare från bland annat Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden, EASO, SFO och SFOK vill Obesitas Sverige belysa komplexiteten i sjukdomen obesitas och lyfta hur viktigt det förebyggande arbetet är. Alla föreläsningar genomsyras av det viktiga patientperspektivet och vi kommer under veckan också att få höra patienternas egna röster.
Första gången vi genomförde veckan var under 2023 och det stora och positiva gensvaret vi fick sporrade oss att skapa en ännu större och bättre vecka 2024! I år kan du de flesta dagarna ta del av tre olika föreläsningar.
Föreläsningarna vänder sig främst till dig som är beslutsfattare eller arbetar inom hälso- och sjukvården, men alla är välkomna till de kostnadsfria föreläsningarna som livesänds på Zoom.
Temat för Obesitas Sverige-veckan är "Tillsammans". Vi äger frågan gemensamt och det är tillsammans vi kan skapa långsiktig förändring.
Se schemat och anmäl dig HÄR.
Du får en Zoom-länk skickad till dig för respektive föreläsning du anmält dig till.
På hobs.se/obesitassverigevecka kommer du inom kort kunna läsa mer om innehållet i föreläsningarna och om föreläsarna.
Om Obesitas Sverige-veckan
Trots att kunskapsläget hela tiden förbättras ser vi att det finns en stor okunskap, både om diagnosen och om rätten till evidensbaserad och jämlik vård. Vi ser det som nödvändigt att ta ett gemensamt grepp om fråga och börja arbeta förebyggande på samhällsnivå, istället för att skuldbelägga den enskilda individen. Med Obesitas Sverige-veckan är vår önskan att lyfta viktiga frågor, öka kunskapen, skapa engagemang och bidra till förändring.
Anmäl dig HÄR.
Varmt välkommen!
I en artikel publicerad i DN den 19 februari kan vi läsa om patienten Nadja som inte fick obesitasläkemedlet Saxenda utskrivet av sin läkare. Läkaren motiverar detta med att det inte är rättvist att förskriva läkemedlet då det inte är subventionerat och alla därför inte har råd med det.
Läkaren hänvisar till att Region Jönköpings läkemedelskommitté i en rekommendation skriver: “Det kan uppstå en ojämlikhet i samhället då läkemedlet inte ingår i läkemedelsförmånen, vilket gör att de som har råd att betala läkemedlet kan få det men att de som inte har råd inte får det.”
Vi på Obesitas Sverige är starkt kritiska till detta och anser att det är djupt oetiskt att inte informera den enskilda patienten om vilka evidensbaserade behandlingsmetoder som finns att tillgå, och ge patienten själv makten att fatta beslut kring om behandlingen är ett alternativ eller inte.
Obesitas är en kronisk sjukdom med komplexa bakomliggande orsaker. Det är läkarens primära uppgift är att se till att den enskilda patienten får tillgång till evidensbaserad behandling som gör det möjligt för patienten att vara så symtomfri som möjligt i sin kroniska sjukdom.
Region Jönköpings läkemedelskommitté har valt att låta ett politiskt motiverat beslut påverka det enskilda vårdmötet och därigenom nekat en patient att få tillgång till ett läkemedel som har hög evidens som behandlingsmetod.
Konsekvensen av detta är att kroniskt sjuka patienter istället hänvisas till icke evidensbaserad egenbehandling, ofta till höga kostnader. Alternativt att patienter istället söker sig till privata aktörer som off label förskriver läkemedel som inte primärt är avsedda för obesitas, vilket i sin tur kan leda till en brist på dessa.
Naturligtvis är jämlikhet viktigt. Vi på Obesitas Sverige driver frågan om jämlik vård som en av våra huvudfrågor. Men jämlikhet bör handla om att de som idag inte har tillgång till evidensbaserad behandling ska få det, inte att vi ska ta bort tillgången från dem som i dagsläget har tillgång. Jämlikhetsarbete bör handla om att människor ska få det bättre, inte att alla ska ha det lika dåligt genom att de står utan evidensbaserad behandling.
Nadja behöver en operation på grund av smärta i rygg och knän, men hon nekas operation på grund av att hon väger för mycket. Hon har försökt gå ner i vikt på egen hand men inte nått hela den väg som krävs för en operation. Hon har varit sjukskriven för smärtorna i tre år och vill återgå i arbete. Nu nekas hon alltså behandling av sin läkare, med argumentet att det inte vore rättvist om hon fick denna behandling. Vi på Obesitas Sverige har svårt att se hur samhället blir bättre och mer rättvist av att Nadja inte får vård.
Det är inte bara i Region Jönköping som man resonerar såhär. Vi på Obesitas Sverige blir ofta kontaktade av patienter som inte får obesitasläkemedel utskrivna av sin läkare. Obesitas är en komplex kronisk sjukdom med allvarliga hälsoeffekter, och behandlingsalternativen är i dagsläget få. Vi bör sträva efter att så många patienter som möjligt som vill ha behandling ska få det. Det innebär dels att arbeta för jämlik tillgång till behandling. Obesitasbehandling ska inte vara en klassfråga, men det är det tyvärr idag. Det innebär också att de patienter som har råd att betala för sin behandling, som Nadja, ska få lov att göra det.
En annan vanlig motivering till att läkare inte vill skriva ut läkemedel för obesitas är att de inte är subventionerade. Detta tolkar läkarna som att läkemedlet inte är bra. När Obesitas Sverige var med i Socialstyrelsens arbete med de nationella riktlinjerna för obesitasvård arbetade vi för att bland annat Saxenda skulle skrivas in som en rekommenderad behandling då det finns en hög evidsen.
Vi varnade för att läkare annars skulle tolka det som att det inte är ett bra läkemedel. Men Saxenda togs inte upp i riktlinjerna, och nu ser vi konsekvenser av det. Patienter blir utan behandling. Detta leder dels till ett stort lidande för patienten, och dels för kostnader för samhället när patienter inte kan arbeta och utvecklar följdsjukdomar.
Obesitas Sverige arbetar ständigt för en jämlik vård, men att hävda att jämlik vård skulle innebära att färre patienter får tillgång till evidensbaserad behandling är att missförstå vad jämlik vård handlar om.
En av våra viktigaste frågor är att patienter med obesitas, precis som patienter med till exempel diabetes typ-2, ska ha rätt till subventionerad behandling. I väntan på den förändringen kräver vi att läkare fortsätter att informera patienter om de evidensbaserade behandlingar som finns att tillgå och att den enskilda patienten själv ges makten att fatta beslut kring om den privata ekonomin tillåter ett visst behandlingsalternativ.
En ny rapport visar att patienter med obesitas ofta blir starkt ifrågasatta av apotekspersonal kring om deras diagnos verkligen kräver läkemedelsbehandling och ibland till och med nekas att få hämta ut den medicin som deras läkare förskrivit.
Ta del av rapporten här
Den 19 februari släpper Obesitas Sverige (tidigare Riksförbundet HOBS) en ny rapport som belyser allvarliga brister i apotekspersonals bemötande av patienter med obesitas. Enkätundersökningen som ligger till grund för rapporten visar på såväl okunskap som fördomar om diagnosen obesitas.
Av de som svarat på enkäten har 4 av 10 upplevt ett dåligt bemötande och 5 av 10 är rädda för att de ska få ett dåligt bemötande när de besöker apoteket för att hämta ut sin medicin.
-Med rapporten önskar Obesitas Sverige lyfta det allvarliga problemet med att många patienter med obesitas upplever ett stigmatiserande bemötande i samband med att de ska hämta ut sina mediciner mot obesitas på apoteket. Det är vår förhoppning att rapporten ska bidra till ett viktigt samtal och ett mer positivt bemötande av en redan mycket utsatt patientgrupp, säger Jenny Vinglid, generalsekreterare på Obesitas Sverige.
I rapporten framgår att apotekspersonal både uttrycker tvivel kring behovet av läkemedelsbehandling och erbjuder oönskade råd om viktnedgång på andra sätt än med läkemedel. Det är också vanligt förekommande att två patientgrupper ställs mot varandra och att patienter med obesitas skuldbeläggs för att de tar läkemedel från patienter med typ 2-diabetes. I vissa fall har apotekspersonal också nekat patienter att hämta ut den medicin som en läkare förskrivit.
Obesitas Sveriges slutsats är att det finns ett behov av att utbilda apotekspersonal om diagnosen obesitas och viktstigma samt om icke-stigmatiserande bemötande. Vidare önskar vi en översyn av högkostnadsskyddet för att säkerställa jämlik tillgång till medicin oavsett bostadsort och ekonomiska förutsättningar.
Fakta om obesitas
Obesitas är en kronisk sjukdom, med komplexa bakomliggande faktorer, som kräver behandling för att inte patienten ska riskera att utveckla allvarliga följdsjukdomar såsom typ 2-diabetes, cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Förutom stort mänskligt lidande medför obesitas också stora kostnader på samhällsnivå.
Kontaktuppgifter
Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige
Mejl: jenny.vinglid@hobs.se
Telefon:073-687 84 51
Bli en del av förbundsstyrelsen för Obesitas Sverige!
Just nu söker vi nya medlemmar till förbundsstyrelsen för riksförbundet Obesitas Sverige.
Vill du vara med och göra skillnad för personer som lever med ett högre BMI?
Riksförbundet Obesitas Sverige, tidigare HOBS, är en ideell patientorganisation som arbetar med frågor som rör övervikt och obesitas. Vi strävar efter en god och jämlik vård samt ett gott bemötande för alla, oavsett kroppsstorlek. Som patientorganisation framför vi patienternas perspektiv och för deras talan i samtal med vården, myndigheter, beslutsfattare, forskare och andra aktörer.
Vem är du?
Vi välkomnar dig som vill bidra till vår vision och arbeta för att uppnå våra mål. Kanske lever du själv med övervikt eller obesitas, är anhörig, forskare inom området, dietist eller på annat sätt engagerad i frågorna. Även du som varken har personliga erfarenheter av eller arbetar inom området, men tycker att frågan om allas rätt till en god vård och ett gott bemötande är viktig, är välkommen att ansöka.
Våra övergripande mål som vi arbetar mot under perioden 2024-2026:
- Diagnosen obesitas ges baserat på en korrekt medicinsk utredning.
- Grundläggande kunskap om diagnosen obesitas ingår i samtliga vårdutbildningar.
- All personal inom hälso- och sjukvården har grundläggande kunskap om diagnosen obesitas.
- Personer med diagnosen obesitas har tillgång till evidensbaserad vård, oavsett var i Sverige de bor.
- Personer med obesitas har rätt till en så god hälsa och livskvalitet som möjligt.
- Sverige tar positiva steg för att förebygga obesitas.
- Högre BMI inkluderas som en diskrimineringsgrund i lagstiftningen.
- Beslutsfattare, media och allmänheten har god kunskap om obesitas och bidrar till minskad stigmatisering och diskriminering.
Uppdraget som styrelseledamot:
- Delta i styrelsemöten som hålls digitalt varannan månad.
- Representera Obesitas Sverige på konferenser, mässor och andra event.
- Föra fram patientperspektivet i möten med forskning, vården och andra aktörer.
- Följa utvecklingen inom området övervikt och obesitas.
Minsta åtagande: Läsa igenom utskickade handlingar inför möten och hålla dig uppdaterad kring frågan via vår hemsida och sociala medier samt media. Räkna med 4-6 timmar per månad.
Förmåner:
- Bli del av ett engagerat team.
- Var med och påverka och forma Obesitas Sveriges verksamhet.
- Få möjlighet till egen utveckling som representant i olika sammanhang.
- Nätverka och skapa meningsfulla relationer inom vår bransch.
Ansökan: Skicka din ansökan till info@hobs.se senast den 28 februari 2023. Berätta lite om dig själv, varför du önskar bli styrelseledamot i Obesitas Sverige och vad du tror du kan bidra med i styrelsen.
Så här ansöker du: Skicka din ansökan till info@hobs.se.
Vi ser fram emot din ansökan!
I sin gästkrönika i Dagens Medicin den 24 januari med rubriken ”Semaglutid gör ännu en del av livet till en sjukdom” bekräftar Henrik Widegren det de patienter vi i patientorganisationen Hobs dagligen har kontakt med vittnar om: att stigmatisering och diskriminering av patienter med obesitas är mycket vanligt.
Krönikan visar på en djup okunskap om den kroniska diagnosen obesitas, dess komplexa bakomliggande faktorer och vanlig samsjuklighet. Tyvärr är denna okunskap alltför vanlig inom vården. I stället för att utgå från fakta och forskning bemöter man patienter med okunskap, vanföreställningar och människofientliga fördomar.
I krönikan filosoferar Widegren kring vad det innebär att vara människa, och om det inte finns saker som ingår i det, som vi helt enkelt får lära oss att hantera? Att behandla obesitas med ett läkemedel som minskar aptiten (semaglutid) är att ”avlägsna en grundläggande del av att vara människa: att lära sig bruka, men inte missbruka”. Annorlunda uttryckt: patienter med obesitas får helt enkelt anstränga sig mer och lära sig att äta mindre.
Vi på Hobs känner så väl igen det här resonemanget. Dagligen tar vi emot vittnesmål från patienter som har sökt sig till vården och bett om hjälp för att nå en mer hälsosam vikt. Men i stället för att bli hjälpta har de fått höra att de bara behöver ”äta mindre och röra sig mer”.
Detta bygger på en stereotyp bild av att obesitas beror på dålig karaktär och brist på motivation. Men obesitas har varken med karaktär eller motivation att göra. Det är en sjukdom. Det är en komplex, kronisk sjukdom som kräver behandling. Detta borde Widegren veta eftersom han är läkare.
Det är oklart vad Widegren vill ha sagt med sitt filosoferande kring vad det innebär att vara människa. Hur långt är han villig att dra detta resonemang? Går det inte att hävda att all sjukdom är en del av att vara människa? Ångest är en del av att vara människa, är Widegren även emot behandling av ångestproblematik? Även smärta är en del av att vara människa. Anser Widegren att människor som lever med kronisk smärta helt enkelt får lära sig att leva med den, som en del av sin mänsklighet?
Vi är också djupt förfärade över de associationer som Widegren skapar när han nämner ”att inte äta för mycket” och ”att hantera sin sexualdrift” i samma mening, som om dessa företeelser på något sätt skulle vara jämförbara. Att personer med obesitas skulle gå att jämföra med personer som begår sexuella övergrepp är ett oerhört kränkande och okunnigt resonemang. ”Man måste inte vara religiös för att förstå varför frosseri är en av de sju dödssynderna”, skriver Widegren vidare. Är patienter med obesitas syndare i hans ögon?
Stigmatisering av patienter med obesitas är vanligt inom vården. De får ett kränkande bemötande, och snarare än att vårdgivaren ser obesitas som en sjukdom som vården bör behandla, ses det som ett problem som patienten ska lösa själv genom att anstränga sig och lägga om sin kost. Obesitas ses som en fråga om karaktär och moral. När vi läser Widegrens krönika får vi bekräftat att denna okunskap och dåliga attityd förekommer i allra högsta grad, trots att det är 2024 och vi borde veta bättre.
Återigen, obesitas är en komplex och kronisk sjukdom. Kan vi ens föreställa oss att Dagens Medicin hade publicerat en liknande krönika om den handlat om en annan sjukdom? Om vi bytt ut obesitas mot typ 2-diabetes? Lungcancer? Psykisk ohälsa? Det är knappast särskilt troligt och Hobs vill uppmana Dagens Medicin att reflektera kring den frågan.
Under året som har gått har vi gång på gång fått ta del av rapportering i media som berättar om hur personer som “bara vill gå ner i vikt” tar medicin från patienter med den kroniska sjukdomen typ 2-diabetes. Nu har även Läkemedelsverket publicerat en debattartikel med rubriken “Förskriv inte diabetesläkemedel för viktnedgång”.
Vad som helt missas i debatten är att även obesitas är en komplex och kronisk sjukdom och att patienter som lever med obesitas, precis som patienter med typ 2-diabetes, har rätt till en evidensbaserad och jämlik vård och att få vara så symtomfria som möjligt i sin kroniska sjukdom.
Den text Läkemedelsverket publicerat bidrar till att öka stigmatiseringen av en redan utsatt grupp som upplever omfattande diskriminering både i kontakten med vården och i samhället i stort. Två patientgrupper med kroniska sjukdomar ställs mot varandra och gång på gång värderas den ena gruppen högre.
70-80 procent av patienter med typ 2-diabetes har även diagnosen obesitas och de flesta har först haft obesitas och sedan utvecklat följdsjukdomen typ 2-diabetes. Personer som lider av obesitas löper stor risk för att utveckla såväl typ 2-diabetes som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra allvarliga följdsjukdomar om de inte får behandling mot obesitas.
Det finns en allmänt spridd uppfattning att patienter med obesitas bara kan välja att “äta mindre och röra sig mer” så är problemet löst. I den pågående debatten finns en outtalad, men tydlig attityd att patienter med obesitas egentligen får skylla sig själva och därmed inte har samma rätt till vård som andra patienter med kroniska sjukdomar. Men all forskning visar att de bakomliggande orsakerna till obesitas är komplexa och att patienten behöver stöd från vården och behandling.
En annan djupt rotad missuppfattning är att behandling av obesitas handlar om att patienten vill bli smal. Men det handlar inte om utseende utan om hälsa! Precis som andra patienter med kroniska sjukdomar vill patienter med obesitas få må så bra som möjligt i sin kroniska sjukdom.
HOBS har i flera år flaggat för att Sverige inte har en jämlik och fungerande vård för patienter med obesitas och att vår patientgrupp ofta nekas vård. Vi har också påtalat att behandling av obesitas i Sverige är en klassfråga där många patienter själva lägger stora summor på läkemedel då de inte är subventionerade.
Ozempic är ett diabetesläkemedel som är subventionerat för patienter med diabetes, men som patienter med obesitas vid så kallad off label-förskrivning får betala 1050 kronor per månad för. Exakt samma läkemedel, men i lite högre dos, är under namnet Wegovy godkänt för behandling av obesitas. Men det är inte subventionerat och kostar en patient med obesitas 3600 kronor i månaden, vilket gör det orimligt att hänvisa till det som ett alternativ.
Vi är medvetna om den utsatthet det innebär att ett läkemedel är restnoterat. Men det rimliga sättet att hantera situationen är att titta på lösningar, inte att offentligt gå ut och ställa två allvarligt kroniskt sjuka patientgrupper mot varandra.
Istället för att ytterligare stigmatisera patienter med obesitas bör Läkemedelsverket fokusera på att så snart som möjligt få in fler godkända läkemedel för både typ 2-diabetes och obesitas på den svenska marknaden. Läkemedelsverket bör också tillsammans med andra myndigheter titta på fler subventionerade läkemedel för båda patientgrupperna. Det finns ett flertal läkemedel som idag är godkända i andra länder, men inte i Sverige.
HOBS förväntar sig att ansvariga beslutsfattare och myndigheter ser till att patienter med obesitas, precis som alla andra patientgrupper med kroniska sjukdomar, får tillgång till en jämlik, evidensbaserad och subventionerad vård.
Pressmeddelande från Läkemedelsverket: https://www.lakemedelsverket.se/sv/nyheter/forskriv-inte-diabeteslakemedel-for-viktnedgang
Debattartikel i Läkartidningen: https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2023/12/forskriv-glp-1-receptoragonister-endast-pa-godkand-indikation/
Vi närmar oss slutet av 2023 och HOBS kan blicka tillbaka på ännu ett händelserikt år. Vi vill börja med att rikta ett stort tack till er medlemmar som gör vårt arbete möjligt! Vi vill också tacka alla sakkunniga som ingår i våra expertgrupper, ungdomar som är engagerade i ungdomsgruppen, volontärer som gör vår stödverksamhet möjlig och deltagare i fokusgruppen som bidrar med det viktiga patientperspektivet i olika sammanhang.
Under året som gått har såväl diagnosen som behandlingen av obesitas uppmärksammats i betydligt högre utsträckning än tidigare. Överlag är detta mycket positivt, men vi ser också hur gamla missuppfattningar och fördomar uttrycks av såväl företrädare för vården som i media och av beslutsfattare. Gång på gång har HOBS behövt påtala felaktigheter och lyfta fram korrekt fakta.
Fortfarande förekommer allvarlig stigmatisering och diskriminering av patienter med övervikt och obesitas. Det visar inte minst de två undersökningar HOBS genomfört under 2023, om bemötande inom vården och på apoteket. Undersökningarna kommer resultera i två rapporter som släpps under våren 2024.
Föreläsningar och Obesitas Sverige-vecka
Men det finns också mycket vi kan glädjas över från året som har gått. HOBS föreläsningar har haft fler anmälda än någonsin tidigare. Många är med live på Zoom och ännu fler utnyttjar medlemsförmånen att kunna se de inspelade föreläsningarna i efterhand. Föreläsningarna har handlat om bland annat om PCOS, hetsätningsstörning, NPF-diagnoser och obesitas samt läkemedel för obesitas.
Obesitas Sverige-veckan 2023 innehöll föreläsningar med några av Sveriges ledande experter och sakkunniga inom frågor som rör obesitas och övervikt och fick ett mycket positivt mottagande. HOBS ser fram emot att bjuda in till en liknande vecka under 2024. Markera gärna redan nu vecka 10 i kalendern, då HOBS planerar att bjuda in till intressanta lunchföreläsningar under hela veckan.
Stödverksamhet och skolprojekt
Vi är mycket glada över att vi under hösten, tack vare ökade anslag från Folkhälsomyndigheten, har haft möjlighet att utöka öppettiderna i vår stödverksamhet och hålla chatten öppen alla vardagar kl 11-13. Vi märker framför allt en ökning i antalet barn och unga som chattar med HOBS volontärer på sin lunchrast.
Att minska stigmatisering och viktmobbning i skolan är en viktig fråga för HOBS som sedan 2022 driver projektet Jag räknas med finansiering från Allmänna arvsfonden. Den första delen av den digitala utbildningen för skolpersonal, som handlar om barnobesitas och viktmobbning, har blivit mycket uppskattad. Under 2024 utökas utbildningen med en scenariobaserad del. Läs mer på hobs.se/jagraknas.
Patienternas röster
En av HOBS viktigaste uppgifter är att lyfta patienternas egna röster, som ofta försvinner i den allmänna debatten och beslutsfattarnas samtal. Vi arbetar för att den som lever med och mår dåligt av obesitas ska ha tolkningsföreträde kring sin egen sjukdom. Läs gärna några av patienternas berättelser på hobs.se/mystory.
Utbildningar för vården
Ett annat viktigt område för HOBS är att samarbeta med och utbilda vården för att öka kunskapen om hur vår patientgrupp önskar bli bemött och för att motverka diskriminering och stigmatisering. Under 2023 har vi hållit en rad föreläsningar och besökt många verksamheter för att dela med oss av kunskap och erfarenheter. Vi har även tagit fram en digital utbildning för vården om obesitas och psykisk ohälsa.
HOBS påverkar
HOBS arbetar också för att beslutsfattare på olika nivåer ska få en ökad förståelse för obesitas, som en komplex och kronisk sjukdom, och tillföra resurser som gör det möjligt för våra patienter att få en evidensbaserad och jämlik vård. Under året har vi deltagit i en rad betydelsefulla sammanhang och fört dialog med beslutsfattare och makthavare på alla nivåer i samhället.
Du behövs!
Vi är otroligt glada över att vi i tider när många andra organisationer tappar i medlemmar under hela året sett en tillströmning av nya medlemmar. Det är tydligt att HOBS arbete är viktigt och vi behöver göra ännu mer! Men för att kunna göra det måste vi bli ännu fler medlemmar. För bara 50 kronor om året gör du det möjligt för HOBS att fortsätta göra patienternas röster hörda. Det handlar inte om pengarna i sig, utan om antalet personer som ställer sig bakom HOBS arbete. Det påverkar bland annat vilka bidrag vi har möjlighet att söka. Kan du hjälpa oss med det är vi mycket tacksamma. Läs mer om hur du blir medlem på hobs.se/blimedlem.
Du som är medlem får bland annat gå kostnadsfritt på de föreläsningar vi arrangerar. Du får också delta i flera aktiviteter för medlemmar, såsom medlemsträffar och våra stödgrupper, till exempel för personer som genomgått bariatrisk kirurgi.
Tillsammans kan vi bidra till ett samhälle med mindre stigma och diskriminering av människor med större kroppar och allas rätt till jämlik, evidensbaserad och subventionerad vård!
Vi önskar dig en fortsatt glad december och ett gott nytt år!
Det har varit ett händelserikt och positivt år för projektet Jag räknas. Inte minst har den första delen av den digitala utbildningen för skolpersonal, som handlar om barnobesitas och viktmobbning, blivit mycket uppskattad. I dagsläget har hela 130 personer tagit del av den. Även höstens föreläsningar om barnobesitas och viktmobbning har haft många deltagare.
Ett stort tack till Neve och Mira!
En mycket viktig del i den digitala utbildningen är att få ta del av ungdomars egna
upplevelser från skolan och tankar kring vad som bör förändras. Därför är vi otroligt glada
över att Neve och Mira från ungdomsgruppen har valt att medverka och dela med sig av
sina egna erfarenheter från skolan. De berättar också hur de önskar att vuxna i skolan hade agerat i olika situationer.
Vad händer framöver?
Nästa steg i projektet är att i början av 2024 lansera den scenariobaserade delen av
utbildningen med fem nya moduler. I den får vi möta Karl, Alice och Sherman i olika situationer som kan uppstå i skolan och skolpersonalen får konkreta verktyg för hur de kan agera.
Ungdomsgruppen
Ungdomars egen medverkan i projektet är mycket viktig och vi fortsätter att rekrytera ungdomar till ungdomsgruppen. Sprid gärna information om våra kommande informationstäffar där även HOBS ungdomsrepresentant Mira kommer medverka:
- Tisdag 19 december kl 19.00-20.00
- Onsdag 3 januari kl 14.00-15.00
- Måndag 8 januari kl 14.00-15.00
Träffarna sker via Google Meet och en länk skickas ut i god tid till de som anmält sig. Ingen
nedladdning av något program behövs och anmälan görs till info@hobs.se eller via sms till
073-554 35 59. Det är samma information vid varje tillfälle så det går fint att anmäla sig till en eller flera av träffarna.
Tack till Allmänna arvsfonden
Vi vill också rikta ett stort tack till Allmänna arvsfonden som finansierar projektet!
Läs mer om projektet Jag räknas
Läs mer om projektet på hobs.se/jagraknas.
Vill din skola bli en av projektets pilotskolor? Läs mer på hobs.se/pilotskola.